SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KRAK, sbst.1, n.
Ordformer
(krag (i bet. 2) c. 1730—1777. krak 1637—1801)
Etymologi
[sv. dial. krak; jfr nor. krak, samling av krokiga o. klena träd; till KRAKE, sbst.4; jfr KRAK, sbst.2]
(†)
1) samling av stänger l. ”krakar” (se KRAKE, sbst.4 1); särsk. om ”krakar” som utgöra stolparna i en hässja. Kraak om kring trägårdana balken widh åen uprettas. Rudbeckius MemQvot. 85 a (1637). Schultze Ordb. 2413 (c. 1755).
2) mejbåge ”grind” av spjälor l. vidjor o. d. på lie. Broman Glys. 3: 41 (c. 1730). Är säden lång, tjock och frodig, .. så behöfves vid skärningen icke något krak eller boge. LBÄ 44—50: 286 (1801).
Spoiler title
Spoiler content