publicerad: 1937
KREDENS kredän4s, r. l. m. l. f. (G1R 9: 48 (1534) osv.) l. n. (BtFinlH 4: 6 (1561) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -er, ss. n. äv. =.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-. -ence 1712—1729. -ens 1558 osv. -ent 1659. -entie (-entzie) 1527—1588. -enz (-entz, -ents) 1529—1856)
Etymologi
[fsv. kredenze (i bet. 1); jfr holl. kredens, mnt. credencie (i bet. 1), credenzer (i bet. 3), t. kredenz, eng. credence, fr. crédence; ytterst av it. credenza, förtroende, ”kredensande” (se KREDENSA 1), kredensbord, av mlat. credentia, förtroende, kredensbord, till lat. credere, tro (se KREDO). — Jfr KREDENSA, KREDENTIAL]
1) kreditiv (se d. o. 1); äv. i uttr. övergiva sitt kredens, överlämna sitt kreditiv; numera bl. i ssgn KREDENS-BREV. Hermann Jsraell kom till oss, mett eders (dvs. lybeckarnas) beseglda och fulmyndugha Credentzie. G1R 8: 282 (1533). Widekindi G2A 71 (c. 1676). — särsk. i oeg. anv., om rekommendationsskrivelse. Ekeblad Bref 2: 291 (1662).
2) (förr) (större, ofta rikt utsmyckat) dryckeskärl, bägare, pokal. OPetri Tb. 193 (1527; uppl. 1929). It dubbelt Credentz eller annat dryckekaar, som på både änder stå kan. Linc. (1640; under amphiterum). Förgylt Sölfwer. 1. stort Credentz medh Låck .. 1 Dito mindre med buglor .. 1. Dito än mindre medh drufwor. BoupptSthm 24/7 1666. Man ädel vinträds must til alla Gästren bar, / I gyldene Kredents och stora dryckes-kar. Kolmodin QvSp. 2: 215 (1750). Börjesson Solen 24 (1856). 3NF (1930). — jfr SILVER-KREDENS. — särsk.
a) (†) i allmännare anv., om annat kärl (än dryckeskärl) för kringbjudande av ngt; jfr KREDENS-FAT, -TALLRIK. (Forsa kyrka äger) Et oblatscredentz .. Hvilket credents genom min försorg nu är förgyldt innan. Wettersten Forssa 80 (c. 1750). — jfr OBLAT-KREDENS.
3) om bord l. skåp o. d.
a) (förr) = KREDENS-BORD 1. Pfeiffer (1837). Kredensen, i sin ursprungliga form en kista på höga fötter med en mellan dessa anbragt hylla .., senare förvandlad till väggmöbel. 1MinnNordM II—III. 3: 4 (1881). Erixon Möbl. 2: XIV (1926).
4) [jfr motsv. anv. i nt. o. ä. t.] (enst., †) om hövlighetsbetygelser (eg.: ”kredensande”). Jagh (dvs. Mickel) skulle göra tå (dvs. vid hovet) Credentz, / Thesz had iagh ey stoor Conscientz. Fosz 328 (1621; nt. orig.: credencien).
Ssgr (jfr KREDENSA ssgr anm. 2:o): A: (jfr 1) KREDENS-BREV. (kredens- 1550—1922. kredense- 1527—1618. kredentie- 1533) [y. fsv. credentie breff (SvTr. 3: 601 (1518)); jfr t. kredenzbrief] (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) kreditiv (se d. o. 1), kreditivbrev. HSH 1: 12 (1527). SvBL 6: 391 (i handl. fr. 1683). KyrkohÅ 1922, s. 10. —
(2) -LOCK, n. (kredens- 1673. kredense- 1618) (förr) KlädkamRSthm 1618 A, s. 92 a. BoupptSthm 1673, s. 207 b.
B (†): KREDENSE-BREV, -LOCK, se A.
C (†): KREDENTIE-BREV, se A. —
Spoiler title
Spoiler content