SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KRETSA kret3sa2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Ordformer
(creijza 1633. kresza c. 1635. kretsa 1810 osv. krissa 1640—1700)
Etymologi
[jfr d. kredse, t. kreisen; avledn. av KRETS, sbst.1]
1) (i sht i vitter stil; se dock b, c, e, f) röra sig l. färdas osv. i (mer l. mindre) cirkelformig bana (omkring ngn l. ngt); jfr KRETS, sbst.1 2. Atterbom SDikt. 2: 35 (1811, 1838). Halfva Rom åker i fil upp till Monte Pincio och kretsar kring dess gröna, fridlysta park. Bremer GVerld. 2: 185 (1860). Två harar .., hvilka kretsade kring en kulle med gles skog. Jäg. 1897, 2: 86. — jfr GENOM-, OM-KRETSA. — särsk.
a) (†) om ryttare: rida i (mer l. mindre) cirkelformig bana. BtÅboH I. 6: 77 (1633). Schroderus Dict. 241 (c. 1635).
b) astr. om planet; äv. (i icke fackmässigt spr.) i oeg. anv., om andra himlakroppar. Stagnelius (SVS) 2: 441 (1821). Stjernorna kretsa. Ahlman (1872). NoK 2: 38 (1921). jfr (i vitter stil, tillf.): Nio kretsande månhvarf. Atterbom SDikt. 1: 297 (1810, 1837).
c) fys. om elektron: röra sig i sluten bana (omkring en atomkärna). 19Årh. V. 1: 178 (1922).
d) (numera knappast br.) jäg. om hund: gm kringgående rörelse i mer l. mindre cirkelformig bana (l. cirkelformiga banor) nalkas villebråd, ringa. Bergström HbJagtv. 147 (1872). Schröder SvJakt. 201 (1891).
e) (fullt br.) om vissa fåglar (i sht rovfåglar), insekter samt vissa luftfarkoster: flyga i (mer l. mindre) cirkelformig(a) bana (banor). Flygmaskinen kretsade en stund över staden. Runeberg 1: 229 (1841; om falk). Med djup brumbas kretsa .. (bromsarna) kring de pinade kreaturen. SvRike 2: 103 (1902). — särsk. (tillf.) bildl.; jfr f. Min känsloflygt, som kretsade i skyn. 2SAH 9: 134 (1819).
f) (fullt br.) i bildl. anv., i sht om (ngns) tanke, yttrande(n) l. dyl., i uttr. kretsa kring ngt, eg.: (utan uppehåll) röra sig i cirkel kring ngt (som fångat intresset), (ständigt) sysselsätta sig med ngt. Hallström Than. 59 (1900). Oaflåtligt har (konung) Karl (X) Gustafs tanke kretsat kring den nordiska allians, hvilken (osv.). SvH 5: 572 (1906). SvD(A) 1931, nr 193, s. 4.
g) (numera knappast br.) om sak med vilken ett flertal personer successivt taga befattning: cirkulera, gå omkring. Arfwidsson Oisian 2: 169 (1846). Kryddadosan .. kretsade (under gudstjänsten) mellan kvinnorna i kyrkbänkarna. MeddNordM 1901, s. 251.
2) (föga br.) beskriva en (mer l. mindre) cirkelformig rörelse kring sin axel, gå rundt; rotera. Ixions hjul, / Af eld, i rastlös gnistring kretsar. Atterbom Lyr. 3: 319 (1815; i bild). Böök ResSv. 195 (1924; om vattenvirvel).
Anm. I vissa ä. ordböcker upptages ordet med den lat. övers. ”circulare”, sannolikt i bet.: göra kretsformig. Linc. (1640). Hamb. (1700).
Särsk. förb.: KRETSA OMKRING10 04, äv. IKRING 04 l. KRING 4. = KRETSA, v.1 1; ofta allmännare: (utan bestämt mål) röra sig i skilda riktningar inom ett mindre område; cirkulera (se d. o. 3). Nilsson Fauna II. 2. 2: 369 (1834). (Folk-) massan kretsade under flera timmar omkring på .. gatorna. SvD(A) 1935, nr 194, s. 5.
Spoiler title
Spoiler content