publicerad: 1938
KROMATOFOR krom1atofå4r l. krå1-, äv. krω1-, l. -tå- l. -tω-, r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet chrom-)
Etymologi
[jfr t. o. eng. chromatophore; av gr. χρῶμα (gen. χρώματος), färg (jfr KROM, sbst.1), o. gr. -φόρος, bärande, bärare (jfr ELEKTROFOR). — Jfr KROMO-FOR, sbst. o. adj.]
1) zool. cell innehållande pigmentkorn, färgbärande cell. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 177. SvUppslB (1933).
2) bot. i växtcell förekommande protoplasmatisk bildning vilken i regel innehåller färgämne, färgkropp. 2NF 4: 1390 (1905). BotN 1919, s. 76.
Ssg: (2) KROMATOFOR-FÄRGÄMNE~020. bot. vid kromatofor bundet färgämne. Det i växtriket allmänt utbredda, rent gröna kromatoforfärgämnet. 3NF 1: 488 (1923).
Spoiler title
Spoiler content