SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1938  
KUGG kug4, adj. oböjl.
Etymologi
[till KUGGA, v.1]
(i sht i skolpojks- o. studentkretsar, i vissa trakter, vard.) underkänd i examen, ”kuggad”, ”knorv”, ”stuk”; användt bl. i predikativ ställning; jfr KUGGA, v.1 4. Första gången blef Kalle kugg i studenten. Hedenstierna Bondeh. 62 (1885). ÖresundsP 1936, nr 131, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content