SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KURRA kur3a2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. (föga br.) -or (Auerbach (1911), Hammar (1936)).
Etymologi
[sv. dial. kurra, liten koja, arrest; av ovisst urspr.; möjl. bildat till KUR, sbst.2]
1) (†) liten hydda, koja. Lind (1749).
2) (vard., skämts.) arrest, häkte, finka; nästan bl. i sg. best. Sitta i kurran. Sätta ngn i kurran. Han måste krypa i kurran. Lind (1749). Dorthe .. inspärrades i slottets kurra. Topelius Fält. 1: 246 (1853). Hellström Malmros 90 (1931). särsk. (†) i uttr. (så l. så lång tids) kurra, (så l. så lång tids) arrest. Hagberg Shaksp. 5: 426 (1848).
3) [eg. specialfall av 1 l. 2] (†) om hytt på (mindre) farkost. Schulthess (1885).
4) (†) säng, bädd. Ihre (1769; vard.).
Spoiler title
Spoiler content