SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVARK kvar4k, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(förr äv. q-)
Etymologi
[fsv. qvärk, strupe, svalg; jfr sv. dial. kvärk, strupe, hals, d. kværk, strupe, hals, ”kvark” (i bet. 1), nor. kverk, strupe, hals, insnitt i yxblad mellan skaftet o. yxan, isl. kverk, strupe, vinkeln mellan hakan o. halsen, vinkeln mellan yxbladet o. yxhammaren, mnt. querke, quarke, strupe, fht. quërca, strupe, vinkeln mellan hakan o. halsen, vinkelböjning; besläktat med lat. gurges, vattenvirvel (jfr GORGE). — Jfr KVARKA]
Arvidi 48 (1651; i rimlista; bet. oviss).
1) (i fackspr., mindre br.) i fråga om timmer o. d.: innersidan av en buktning l. krökning; dels om krökningen mellan stammen o. en gren, dels om krökningen av ett knä. Dalman (1765). Knän skola vara friska och goda granrötter. .. I kvark och rot tillåtas inga fel. SFS 1922, s. 323.
2) (i fackspr.) ingående hak l. skåra i nedre delen av en yxas blad (för utdragning av spikar). Eneberg Karmarsch 2: 646 (1862). 2NF 33: 645 (1922).
Spoiler title
Spoiler content