SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KVASS kvas4, sbst.1, äv. KVAS kva4s, r. l. m. (Björkman (1889), Östergren (1931)), äv. n. (Fånge 29 (c. 1710), Auerbach (1911)); best. -en, ss. n. -et; stundom KVASSE kvas3e2, sbst.1, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(förr äv. q-. -as (-aas) 1615 (: Monasterij qwaas)1929. -ass 1669 osv. -asse 1930)
Etymologi
[liksom nor. kvass, t. quaas, av ry. kvas, motsv. pol. kwas, syra, surdeg, liksom got. ƕaþo, skum, lat. caseus, ost, av en ieur. rot kuat(h)-, skumma, jäsa]
benämning på olika slag av i Ryssland tillvärkade syrliga, svagt alkoholhaltiga drycker; numera företrädesvis om dylik dryck som beredts gm jäsning av i vatten utrört rågmjöl (vanl. tillika med malt o. bröd); äv. bildl. De som bryggia Qwaas eller Swagdricka. Barckhusen Cotossichin 140 (1669). Cook 3Resa 504 (1787). Berzelius Kemi 5: 971 (1828). Walin Födoämn. 171 (1906). Fogelqvist Minn. 135 (1930; bildl.). — jfr MONASTERII-, TRANBÄRS-, ÄPPLE-KVASS.
Ssgr (i fråga om förh. i Ryssland): KVASS-BEREDNING.
-BRYGD. jfr BRYGD, sbst.1 1. Nordenskiöld Vega 1: 263 (1880).
Spoiler title
Spoiler content