SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1938 KVÄD, sbst.1, l. KVÄDE, sbst.1, n. Ordformer (qvä 1762. qväd c. 1755. qväde 1762) Etymologi [sv. dial. kved, kväd, kväe; jfr nor. dial. kvæde; till stammen i KÅDA] (†) benämning på ett slags kitt som förr bereddes av bränd björknäver. Schultze Ordb. 2454 (c. 1755). Rothof 346 (1762). Avledn.: KVÄDA, v.1 [sv. dial. kväda, kväa] (†) sammanfoga (sönderslaget lerkärl o. d.) medelst ”kväd”; särsk. i förb. kväda ihop. Kuäda ihop stenkäril. Schultze Ordb. 2454 (c. 1755). SAOB Alfabetisk lista kvotidian adj. kvotient subst. kvotisera subst. kväcka verb1 kväcka verb2 kväd subst.1 kväd subst.2 kväda verb1 kväda verb2 kvädande kväde subst.1 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
