SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÄFS ɟäf4s, n.; best. -et.
Etymologi
[vbalsbst. till KÄFSA]
(starkt vard., klandrande l. föraktligt) ”käfsande”, käbbel. Weste (1807). Östergren (1931).
Spoiler title
Spoiler content