SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
KÖLNISK köl4nisk, stundom 4l-, äv. KÖLNSK köl4nsk, stundom 4l-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(kollennz 1589. koln- (coln-) c. 15401576. kiöln- 1707. köln- (cöln-) 1543 osv. — -nesk c. 15401548. -nisch 1644. -nisk 1543 osv. -nsch 1644. -nsk 16441875)
Etymologi
[jfr t. kölnisch; till stadsnamnet KÖLN]
som tillhör l. har avseende på l. härstammar från Köln. Kölnisk jord, se JORD 8 b. Kölnisk lera, ett slags vit lera använd i sht vid tillvärkning av oäkta porslin, lerpipor m. m. Kölnisk vikt, myntvikt som under medeltiden o. ä. nyare tid användes i Köln samt i länder med vilka Köln hade handelsförbindelser. OPetri Kr. 88 (c. 1540). The Cölniske Papister. Chesnecopherus Skäl E 4 a (1607). 2000 mark Silfver Cölnisk vigt. Lagerbring 1Hist. 2: 628 (1773). Hildebrand KyrklK 105 (1875). 3NF (1930). — särsk. [efter t. kölnisches wasser] (†) i uttr. kölniskt vatten, kölnervatten. Wadman Saml. 1: 11 (1817, 1830). Almström KemTekn. 2: 295 (1845). Ekbohrn 1: 199 (1868).
Spoiler title
Spoiler content