publicerad: 1939
KÖRS ɟœr4s, sbst.2, l. KIRS ɟir4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. = ((†) -er Franckenius Spec. D 3 b (1659: Judekerser)).
Ordformer
(kers 1630 (: Kerssbruntt) —1839. kiers 1540 (: Kiersseb[r]vnt). kirs 1805 (: Judenkirs) osv. körs 1806 osv.; se för övr. KÖRSBÄR o. KÖRSEDRANK)
Etymologi
[ss. enkelt har ordet väl snarast uppkommit gm ellips ur KÖRSBÄR under inflytande av t. kirsche, körsbär, körsbärsträd, o. ingår i denna egenskap i vissa ssgr från senare tid; för äldre (redan i fsv. uppträdande) ssgr ligger en mnt. form till grund; jfr mnt. kerse, ka(r)s- (bere), motsv. mnl. kirse, fht. kersa, kirsa, t. kirsche, feng. ciris(béam), eng. cherry; av ett icke uppvisat vulgärlat. ceresia (jfr fr. cerise), av gr. κερασία, κερασέα, körsbärsträd, till κερασός, körsbärsträd]
(i fackspr.)
1) körsbär (se d. o. 1). Körsbärsträdet (Prunus Avium, L. och P. Cerasus, L.), med s. k. söta och sura körs. Jönsson Gagnv. 129 (1910). — jfr KÖRS(E)-BRUN, -DRANK, -RÖD, ävensom DRUV-, FÅGEL-, GLAS-, HJÄRT-, MAJ-KÖRS.
2) körsbärsträd; tidigare stundom användt ss. sammanfattande benämning på växtsläktet Prunus. Nordqvist Dietrich Anv. 214 (1806). Prunus Lin. Kirs. Hartman Fl. 165 (1849; äv. i den postuma uppl. 1864). Laurell Träd 18 (1891). — jfr ALLHELGONA-, DRUV-, FÅGEL-, HJÄRT-, MAJ-, SUR-, SÖT-KÖRS. — i utvidgad anv., i ssgrna JUDE-, KORNELL-, LAGER-KÖRS.
Ssgr (i fackspr.): A: (2) KÖRS- l. KIRS-BLADLUS~02. bladlusarten Aphis cerasi Bouché. Dahlbom Insekt. 140 (1837). —
(1) -BRUN. (kers- 1630. kiersse- 1540) körsbärsbrun. VaruhusR 1540. Kerssbruntt .. Attlasch. KlädkamRSthm 1630 B, s. 5 a. —
-BÄR, se d. o. —
(2) -KORNELL. trädg. buskväxten Cornus mas Lin., (äkta) kornell, kornellkörs. Laurell Träd 9 (1891). —
B (numera bl. i KÖRSEDRANK): KÖRSE- l. KIRSE-BRUN, se A. —
-DRANK, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content