SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LACK lak4, sbst.3, n.; best. -et; pl. (†) = (HushBibl.); förr äv. LACKA, sbst.1, r. l. f.
Ordformer
(lack 1705 (: Biörckelack) osv. lacka 1763)
Etymologi
[sv. dial. lack; till LACKA, v.4]
1) (†) läckande; dropp, takdropp. Juslenius 444 (1745). Näfren (under torvtak) bör ej läggas paralelt med Takfoten, .. ty därigenom kunna utan hinder många lack eller takdropp förvållas. HushBibl. 1756, s. 724.
2) (bygdemålsfärgat i vissa trakter) lank. Schultze Ordb. 2614 (c. 1755). 4GbgVSH V—VI. 4: 68 (1903). jfr EFTERLACK.
3) (†) björklake, björksav. Tessin Skr. 89 (1763). jfr BJÖRKE-LACK.
Spoiler title
Spoiler content