SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1939  
LACK lak4, sbst.4, n. (Schultze) l. r. l. m. (Garney); best. -et, ss. r. l. m. -en; förr äv. LACKA, sbst.2, r. l. f.
Ordformer
(lach 1624 (: Lachtrostyckyr). lack c. 1755—1853. lacka 1807)
Etymologi
[till LACKA, v.5 — Jfr LACK, sbst.3]
(numera knappast br.) metall.
1) motsv. LACKA, v.5 1: slagg; i sht om slagg som icke avrinner efter hand, utan i stället avtappas först sedan större kvantiteter bildats. Schultze Ordb. 2614 (c. 1755). Garney Masmäst. 13 (1791). JernkA 1853, s. 123.
2) motsv. LACKA, v.5 2: lackning; ss. förled i ssgr.
Ssgr (numera knappast br. utom i -LÖPA; metall.): (2) LACK-BRÄNNING. malmrostning varvid malmen lacklöper. JernkA 1874, s. 3. —
(1) -HÅL. (†) öppning i masugn varigenom slaggen o. den flytande tackjärnsmassan avtappas. Hiärne Berghl. 457 (1687). —
(1) -HÄLL, r. l. f. l. m. horisontal tackjärnshäll utanför härdspången vid smälthärd med ändamål att hindra kolen i härden från att falla ut på golvet, äv. använd som arbetsbord vid smältans bearbetning. JernkA 1823, s. 120. Därs. 1889, s. 352. —
(2) -LÖPA, v. = LACKA, v.5 2. BlBergshV 18: 69 (1687). VetAH 1770, s. 51. Brännas .. (vissa malmer) för hårdt, så at de lacklöpa, eller blifva til ytan slagg-lupne, så kunna de sedan blifva mera hårdbokade, än förut. Garney Masmäst. 230 (1791). 2NF 15: 754 (1911). —
(1) -STAD l. -STA. (†) härdspång i vallonsmide; äv.: främre begränsningen av härden. Rinman JärnH 395 (1782). JernkA 1823, s. 115. Åkerman Stångj. 56 (1839). —
(1) -TAK. (†) härdspång i tysksmide. Rinman 1: 852 (1788). —
(1) -TRO l. -TROL. [jfr TROD, TROL, gärdselstång m. m.] (†) härdspång. Rinman 1: 783, 852 (1788).
Ssg (†): lacktro-stycke. NoraskogArk. 5: 147 (1624). Rig 1932, s. 2 (1642).
Spoiler title
Spoiler content