publicerad: 1939
LAGER la4ger, sbst.1, r. l. m. l. f.; best. -n (Leopold 2: 9 (1789) osv.), sällan lagren (Dalin Arg. 1: 122 (1733, 1754), Wulff Petrarcab. 209 (1905)); pl. lagrar (Odel Sincl. 36 (1739) osv.) ((†) lager ÖB 108 (c. 1712), Runius (SVS) 2: 143 (1713)); ss. första led i ssgr förr äv. LOR-.
Ordformer
(lager 1538 (: lagerolia), 1672 osv. laure- 1705 (: Laure-trä). lo(h)r- 1578 (: Lor ollie)—1637 (: Lohrollia). loren- c. 1650 (: lorenkrantzar)—1668 (: Lorenkrantzar). Se för övr. under LAGERBÄR)
Etymologi
[fsv. laver (laur, laghur, lagher, laghir), anträffat bl. i ssgrna laverbär (se LAGERBÄR), laverolia, laverträ; jfr ä. d. lavr, d. laur(e); av mnl. lauwer; jfr äv. t. lor- (jfr fht. lorbaum; se äv. under LAGERBÄR); av lat. laurus lagerträd. Formen lor- är lånad från t. lor-. Med avs. på -g- i den sv. formen lager se under BOV, FRU, STUGA m. fl.]
1) trädet Laurus nobilis Lin., lagerträd; äv. kallat vanlig lager. Lucidor (SVS) 285 (1673). VetAH 1739, s. 6. Lagren var hos de gamle helgad åt Apollo. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Wulff Petrarcab. 136 (1905). Östergren (1931). — särsk. bildl., med anslutning till 2. Den jord blott vide bär, som fordom burit lagrar. Kellgren 2: 203 (1781). Lef länge säll i lagrens skugga, du! Sätherberg Dikt. 2: 106 (1863). De Geer Minn. 2: 29 (1866, 1892).
2) (i sht i vitter stil) om krans l. gren l. kvist av lager (i bet. 1); särsk. om krans osv. som användes ss. utmärkelsetecken l. som lämnas till ngn ss. belöning, i sht för förtjänster av vitter l. krigisk art; utom i fråga om antika förh. samt i bet. c nedan nästan bl. bildl.; ofta övergående i bet.: beröm, utmärkelse, ära. Hans lagrar vissna icke, hans ära består l. skall (alltid) bestå. Lucidor (SVS) 201 (1672). De Lagrar, hvilka Han så ymnogt under sina äre-fulla Fälttåg förtjent. Tessin Bref 1: 53 (1751). Friggas vänskap är min lager, / Mina skatter och min magt. Kellgren 2: 206 (c. 1790). Hon (dvs. villan) stämt den första lyras ton / för lagrars lön dem nycken knutit. Tegnér (WB) 1: 128 (1804). (Jag) gick och drömde dumt om guld och lager. Fröding NDikt. 3 (1894). Ett område, inom vilket den gamla engelska bördsadeln höljt sitt land med ovansklig ära och aldrig vissnande lagrar. Hellström RedKav. 91 (1933). — jfr DIKTAR-, SKALDE-, SÅNGAR-, TEATER-LAGER. — särsk.
a) i uttr. skörda l. skära l. bryta l. plocka l. vinna en lager l. lagrar, vinna beröm l. utmärkelse l. ära. Odel Sincl. 36 (1739). Än skal han (dvs. K. XII) flere Lagrar vinna. Nordenflycht (SVS) 3: 11 (1759). Homerus har skördat oförgängeliga lagrar. Adlerbeth FörslSAOB (1798). (Patrioten söker) vinna ärans lager. Strindberg NRik. 98 (1882). Det var just inga krigiska lagrar, som gen.-majoren Bengt Fabian Zöge bröt här (vid Lövsta bruk). KKD 7: 255 (1912). Han har avstått från att skära vetenskapens ärofulla lager. Bergman FlFrack 66 (1925).
b) i uttr. vila (förr äv. vila sig) på, förr äv. under sina lagrar o. d., avstå från att söka vinna ytterligare ära l. framgång, efter väl förrättat värv njuta vilans behag. Tessin Bref 1: 29 (1751; med prep. under). Höpken 1: 267 (1771; refl.). 1SAH 3: 375 (1790, 1802). Att vila på de redan skurna lagrarna. Hellström Malmros 62 (1931); jfr a.
c) om krans av lager som tilldelas person som promoveras till filosofie doktor (resp., förr, magister). Dalin Arg. 1: 122 (1733, 1754). (Floderus) undfick den 22 Junii (1742) Philosophiska Lagren af Profess. And. Celsii hand. Wallquist EcclSaml. 1—4: 287 (1789). Vinna lagern. Björkman (1889). — jfr MAGISTER-LAGER.
3) om vissa träd som mer l. mindre likna lagern (i bet. 1); särsk. i uttr. kalifornisk lager, om trädet Umbellularia californica Nees. FoFl. 1915, s. 98. — jfr KAMFER-, KASSIE-, ROSEN-LAGER.
-BLAD.
1) i sht farm. o. kok. till 1, om de torkade bladen av trädet Laurus nobilis Lin., lagerbärsblad. Salé 139 (1664).
2) (numera knappast br.) bildl.; jfr LAGER, sbst.1 2. Hoorn Jordg. 2: Dedik. 8 b (1723). Ärans Lagerblad. Nordenflycht Skaldek. 4 (1744). Hans talang såsom skådespelare .. kan förvärfva honom ett nytt lagerblad. Tiden 1848, nr 26, s. 3.
3) (†) zool. den om ett lagerblad (i bet. 1) erinrande insekten Phyllium siccifolium Lin., ”vandrande blad”. Linné MusReg. XXII (1754). —
(1) -BLADIG. som har blad liknande lagerns; särsk. i uttr. lagerbladig pil, om växten Salix phylicifolia Lin., grönvide (eg.: Salix laurina Sm., vilken betraktas ss. hybrid av Salix phylicifolia). Lilja HbOdlVext. 177 (1843). —
-BÄR, se d. o. —
(2) -FEST. (i vitter stil) särsk. om doktorspromotion (magisterpromotion); jfr LAGER, sbst.1 2 c. Tegnér (WB) 3: 91 (1820). —
(2) -GRÖNT, n. (i vitter stil) om grenar l. blad av lager. Tegnér (WB) 8: 26 (1838). Ärans krona af lagergrönt. Sturzen-Becker 5: 171 (1844, 1862). —
-HÖLJA. (i vitter stil) bildl.: ”hölja” med ära; jfr LAGER, sbst.1 2; nästan bl. i p. pf. Wallin Vitt. 1: 207 (1810). De verk, som honom lagerhölja. Valerius 1: 80 (1829). Adolf Lindblad .., åldrad och lagerhöljd veteran från Svenska sångens stora tid. 2SAH 56: 150 (1879). —
(jfr 2) -KRANS. (i sht i vitter stil) krans av lager, i sht om dylik krans brukad ss. utmärkelsetecken l. ss. belöning, i sht för förtjänster av vitter l. krigisk art; ofta bildl., övergående i bet.: beröm, ära, utmärkelse. Seneca Herc. A 4 a (1648). (Apollo) krönar wakkra Rjm med Lager-Krantzar gröna. Spegel GW 168 (1685). Böök 4Sekl. 102 (1928). särsk.
a) om avbildning av lagerkrans. 1 Ståhl Stempel, med een Crona och Lager Crantz omkring. KlädkamRSthm 1676 A, s. 58.
b) om lagerkrans som överlämnas vid filosofie doktorspromotion (magisterpromotion); jfr LAGER, sbst.1 2 c. Lagerbring 1Hist. 2: 92 (1773). En lagerkrans I hämtat från parnassen, / bevaren den och glömmen ej hans anor. Tegnér (WB) 3: 92 (1820). Östergren (1931). —
(2) -KRANSA, -ning. (i vitter stil) sätta lagerkrans på (ngn), tilldela (ngn) en lagerkrans, smycka (ngn l. ngt) med en lagerkrans l. med lagerkransar; jfr -KRANS. Apollo, från hvars lagerkransade hufvud vishetens strålar utgingo. 2SAH 10: 11 (1821). Järta 2: 47 (1826). Karl-Gerhard lagerkransas på Nörrebro teater. SvD(A) 1934, nr 323, s. 6. särsk. i fråga om filosofie doktorspromotion (magisterpromotion); jfr -KRANS b. Corylander LundDomk. 73 (1756). (Esaias Tegnér) lagerkransades 1802 i juni som primus. Wieselgren Bild. 230 (1882, 1889). SvD(A) 1931, nr 144, s. 17. —
-KRONA.
1) till 1, om trädkrona. Oscar II 6: 169 (1888, 1895; i bild); jfr 2. Lagerkronorna (böra) skäras ett par gånger om året. Abelin TrInomh. 155 (1904).
2) (i vitter stil, mindre br.) till 2, = -KRANS. Lucidor (SVS) 288 (1673). Berndtson (1880). särsk. till 2 c, = -KRANS b. Palmær Eldbr. 70 (1834). —
(2) -KRÖNA, -ing. (i vitter stil) smycka (ngn l. ngt) med en lagerkrans, tilldela (ngn) en lagerkrans ss. belöning l. utmärkelse; äv. bildl. Hamb. (1700). Från segerns lagerkrönta bana / Jag söker nödens tistelstig. Lidner 1: 259 (1788). Föreställningen slöts med lagerkröning och hyllning av författaren. GHT 1934, nr 292, s. 3. särsk. i fråga om filosofie doktorspromotion (magisterpromotion); jfr LAGER, sbst.1 2 c. 2SAH 10: 9 (1821). Domkyrkan, där den högtidliga lagerkröningen skulle äga rum. Bendz Piltr. 72 (1918). —
(1) -KVIST. kvist av lager; särsk. om kvist som gives ss. utmärkelsetecken l. ss belöning för ngt; jfr LAGER, sbst.1 2. Lind (1749). Sist marscherade soldaterna med lagerkvistar i händerna. Grimberg VärldH 3: 537 (1928; i fråga om Scipio Africanus' triumftåg). särsk.
b) bildl. Jagh tänckt en Lagerkwist kring Waggan til at linda. Lucidor (SVS) 312 (1673). Verd. 1890, s. 168; jfr LAGER, sbst.1 2 c. —
(jfr 3) -KÖRS. [trädets blad likna lagerns] trädet Prunus laurocerasus Lin. Berzelius Kemi 4: 427 (1827).
Ssgr: lagerkörs-blad.
(1) -LIK, adj. —
(1) -LIKNANDE, p. adj. —
(1) -LUND. Swedberg Ordab. (1722). särsk. bildl.; jfr LAGER, sbst.1 2. Fosterlandets af .. (G. III) så ömt vårdade lagerlund. 2SAH 13: 100 (1828; om Sv. Akademien). —
(1) -LÖV. (numera knappast br.) = -BLAD 1. Skogekär Bärgbo Wen. 90 (c. 1635). Dähnert (1784). särsk. bildl.; jfr LAGER, sbst.1 2. ÖB 87 (c. 1712). Kritiker (över min tragedi) i de allmänna bladen, som .. sökte beröfva mig allt hopp på att någonsin kunna förtjena ett enda litet lagerlöf. Bremer Grann. 2: 149 (1837). —
(1) -OLJA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 96). [fsv. laverolia] farm. olja framställd av lagerbär. VarRerV 31 (1538). —
(jfr 3) -PIL. [trädets blad likna lagerns] bot. trädet Salix pentandra Lin. Torén Rebau o. Hochstetter 46 (1851). —
(jfr 3) -POPPEL. [trädets blad likna lagerns] bot. trädet Populus laurifolia Ledeb. HbTrädg. 5: 77 (1874). Sonesson HbTrädg. 671 (1926). —
(2) -PRYDD, p. adj. —
(1) -SKOG. —
-SKÖRD. (i vitter stil) bildl.; jfr LAGER, sbst.1 2 a. Then Lagerskörd, som snart Cartagos murars fall / Åt Romerska gevär och vapen lemna skall. Knöppel Reg. 7 (1741). Snoilsky 1: 67 (1869). —
(2) -SMYCKA. (i vitter stil) smycka med lager. Så .. / Står för Skaldernas blick den lagersmyckade Phœbus. Stagnelius (SVS) 2: 117 (c. 1820). Men när diktarn lagersmyckats / huttrar människan och fryser. Tavaststjerna Laur. 49 (1897). —
-TRÄ. [fsv. laverträ]
2) (†) i uttr. ludenbladig lagerträ, växten Viburnum Tinus Lin.; jfr LAGER, sbst.1 3. Rudbeck HortBot. 64 (1685).
-TRÄD.
2) om träd som mer l. mindre liknar lagern; jfr LAGER, sbst.1 3. Det röda lagerträdet som växer i Carolina. Almström Handelsv. 201 (1845). jfr KAMFER-LAGERTRÄD.
(jfr 3) -VIDE.
(jfr 3) -ÖRT. [jfr d. laurbærurt, t. lorbeerkraut] bot. växten Daphne laureola Lin. Wikforss 2: 81 (1804). Ahlman (1872; med hänv. till tibast).
Avledn.: LAGRA, v.1 (v.2 se d. o.) (i vitter stil) till 2: smycka l. pryda med lager; numera bl. (föga br.) i p. pf., om person l. persons huvud o. d.: lagerkransad, lagerkrönt; äv. bildl. Dalin Vitt. II. 4: 4 (1732). (Teserna) sku .. sönderrifvas, .. sedan de lagrat sin förmente Auctors hiässa (dvs. förskaffat honom doktorsgraden). Dens. Arg. 2: 34 (1734, 1754); jfr LAGER, sbst.1 2 c. En lagrad veteran i Vettets sold. Tegnér (WB) 8: 8 (1836; om Leopold). SvFmT 12: 93 (1904); jfr LAGER, sbst.1 2 c.
Spoiler title
Spoiler content