publicerad: 1939
LENA le3na2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(le(e)-na (lehna) 1524 osv. lenna 1587—1598)
Etymologi
a) tr.: göra (ngt hårdt) mjukt, uppmjuka; förr äv. med avs. på person l. med avs. på sjukdom, sjukdomssymtom o. d.: uppmjuka (ngn), göra (sjukdomssymtom o. d.) lindrigare, lindra, lätta, stilla; numera nästan bl. i p. pr. i adjektivisk anv. (jfr b) samt bildl. (se slutet). Wahrbölder, them man intet .. medh olio lenat haffuer. LPetri Jes. 1: 6 (1568). Badet leenar (de ”trångbröstade”). IErici Colerus 1: 182 (c. 1645). Olia som lenar Werken och helar Skadan. Hoorn Jordg. 1: 319 (1697). Uppvärmt verkar emservatten lenande och slemlösande vid luftrörskatarr. 3NF 6: 761 (1927). — jfr BRÖST-LENANDE. — särsk. i bildl. anv. (Herren) läker them som haffua förkrossat hierta, och lenar theras sweda. LPetri Psalt. 147: 3 (1560). Jojo, rikedomen, den lenade sinnet, den. Väring Vint. 247 (1927).
b) (ngt vard.) i abs. anv., i sht opers.: kännas uppmjukande l. lindrande, kännas lenande; äv. i utvidgad anv.: kännas godt o. välgörande. Skål, Agnes! Det lenar i halsen, tror jag, hva? Hallström VilsnF 82 (1894). Engström Adel 146 (1923).
2) (†) lindra (ngt som kännes tryckande, ett påbud l. straff, ngns sorg, vrede osv.), mildra; äv.: minska; jfr LEN, adj. 1 d. G1R 1: 196 (1524). (Gud) skal antingen leena korset, eller frija .. aldeles ther ifrån. Phrygius MOlai C 3 b (1608). Thenne Stadgan lenar then förre någet litet. Schroderus Os. 1: 666 (1635). Gif henne gull och lena hennes vrede. Björner Vols. 76 (1737).
a) (i vissa trakter) intr., vanl. opers.: vara töväder, töa; äv. om snö: bliva kram; äv. om vind o. d.: bliva blid; äv. i förb. lena på ngt, göra ytan av ngt mjuk l. kram, töa l. tina upp på ngt. Den 7. (april) begynte til att regna och leena. Gyllenius Diar. 49 (c. 1660). Dalin Synon. 283 (1870). Nu (om våren) när vinden lenar. Jönsson Flaskp. 80 (1920). Hymnen om sol som lenar / himmelskt på vintersnön. Karlfeldt Hösth. 75 (1927).
b) (i vitter stil) tr.: urspr.: tina upp (ngt); göra blid l. mild; jfr BLIDA, v. 2. Du (dvs. våren) tämer Stormen, och de hvassa Väder lenar. Frese AndelD 16 (1719, 1726). En ännu vackrare dag med varm och lenande sol. Pan 1928, s. 86.
4) (†) till LEN, adj. 3 b: göra mild (mogen i smak). Mig ej Formias vin / I sparda ankrar långsamt lenas. Wallin Vitt. 2: 240 (1803).
Särsk. förb.: LENA PÅ10 4, förr äv. UPPÅ. (i vissa trakter) till 3 a, opers.: töa. Ihre 2: 59 (1769). Östergren (1931). —
LENA UPP10 4, äv. OPP4.
1) till 1; numera i sht bildl. (se slutet). Små Rosen-Kakor .. lena op Huuden. Roberg Beynon 98 (1697). Oljan måste lenas upp för elden. Adlerbeth FörslSAOB (1798). särsk. bildl., ofta med mer l. mindre anslutning till 2. Ha dina böner än ej hunnit / Att lena upp din faders bröst? Sätherberg Blom. 2: 32 (1844). (Far till son:) Ska jag tvunget ha tag i kyrkekäppen och lena upp ryggabastet på dig? Bondeson MVK 173 (1880, 1903). Inga var i början stel, men småningom lenades hon opp, och talet gick af sig själft. Strindberg NSvÖ 1: 60 (1906).
2) (i vissa trakter) till 3: tina upp.
a) till 3 a, intr., vanl. opers. Spegel 537 (1712). Innan stybbet hinner att någorlunda lena upp. Svedelius Koln. 147 (1872).
b) till 3 b, tr. Vintrens kiäle vp af vårens värma lenas. Kolmodin QvSp. 1: 474 (1732). Ett bra sätt att lena upp frusen fisk. SD(L) 1896, nr 39, s. 7.
Ssgr (till 1): LEN-OLJA, f. (†) uppmjukande o. lindrande olja; anträffat bl. i bildl. anv. Och skal thet sachtmodigha .. regementet wara een lenolia och balsam. PErici Musæus 1: 138 b (1582). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content