SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1940  
LITTERÄR lit1erä4r l. li1-, l. -æ4r, adj.; adv. -T.
Ordformer
(lit- 1797—1904. litt-1754 osv. -air (-aire) 1754—1828. -är 1788 osv.)
Etymologi
[jfr d. litterær, ä. t litterar; av fr. littéraire, av lat. lit(t)erarius, adj. till lit(t)era, bokstav (se LITTERA)]
om sak, förhållande, värksamhet o. d.: som gäller l. hänför sig till litteraturen, litteratur-; boklig; numera vanl. med tanke på skönlitteraturen: skönlitterär, vitter; förr äv. liktydigt med: vetenskaplig; äv. om person: som sysslar med l. är särskilt intresserad av litteratur (förr äv. vetenskap), bokligt intresserad; som är litteraturkännare. Litterär fråga, smak, strid. Ur litterär synpunkt. Litterär äganderätt, författarrätt. Litterärt intresserad. Den stora verldens tvång och den litterairas tracasserier. Kellgren (SVS) 6: 135 (1784). Den litteraira Arabiskan .. skiljer sig i flere delar från den, som nyttjas i allmänt tal. Thorberg ÖsterlSpr. 8 (1785). Min hela natur drar mig .. till litterair verksamhet. Geijer Brev 166 (1813). Skiljd från alla literaira Vänner. Florman BrRetzius 11 (1825). Litterär eganderätt. BtRStP 1865—66, XI. 3: 248. Viktor Rydberg .. läses inom vidsträckta samhällslager, som icke tillhöra de s. k. litterära kretsarna. Böök 4Sekl. 102 (1928). — jfr HYPER-, HÖG-, O-LITTERÄR, ILLITTERÄR m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. litterär historia, = LITTERÄR-HISTORIA. Tessin Bref 2: 160 (1754).
b) som i fråga om betraktelse- l. framställningssätt o. d. är i hög grad präglad av litteraturen (o. icke av levande livet). Dialogen (i skådespelet) är .. literär och söker gärna efter uttryck, som .. ej förekomma i lifvet. NordT 1884, s. 394. Svartsjukan (i Runebergs ”Svartsjukans nätter”) .. är nog ganska litterär. Belfrage Runebg 58 (1917). — särsk. konst. om konst l. konstnär: som tar sina motiv ur litteraturen l. är (otillbörligt) påvärkad därav. 2NF 22: 639 (1915). Det litterära måleriet. Josephson Romant. 61 (1926).
c) med särskild tanke på kravet på konstnärlighet i (skön)litteraturen, närmande sig bet.: konstnärlig. FinT 1887, 1: 189. (Bokens) målande stil med otvivelaktig litterär halt. SvD(A) 1931, nr 116, s. 8.
Ssgr: A: LITTERÄR-ARKEOLOGI. (†) vetenskap(en) om ett folks äldsta litteraturminnesmärken. Grekisk Literär-Arkäologi. Norrmann Eschenbg 1: 23 (1817). —
-HISTORIA. [jfr d. litterærhistorie, t. literärgeschichte] (†) sammanfattande om litteraturhistoria o. lärdomshistoria; äv. om var särskild av dessa vetenskaper. Möller (1790). Som Poet intager .. (Spegel) ett utmärkt rum .. i vår Litterär-Historia. Hammarsköld SvVitt. 1: 159 (1818). Juridikens Litterärhistoria. Schrevelius CivR 3: LVI (1858). WoJ (1891). —
-HISTORISK. (numera knappast br.) adj. till -HISTORIA. Lyceum 2: 50 (1811). Literärhistoriska notiser. Bergman MedeltPoesi 6 (1899). —
-KRITIK. (†) litteraturkritik. SvLittFT 1833, sp. 339. 3SAH XXXVIII. 2: 72 (1852). —
-KRITIKER. (†) litteraturkritiker. Lundin NSthm 464 (1889). De Geer Minn. 2: 152 (1892). —
-KRITISK. (litterär- 1937. litterärt- 1833) (i fackspr.) litteraturkritisk. ConvLex. 12: 499 (1833). SvTeolKv. 1937, s. 182. —
-PSYKOLOGISK. (i fackspr.) litteraturpsykologisk. KyrkohÅ 1910, s. 17.
B (†): LITTERÄRT-KRITISK, se A.
Avledn.: LITTERÄRISK, adj. [efter t. litterarisch] (†) litterär. Ett vaknande rent literäriskt intresse hos den läsande allmänheten. SvLitTidn. 1814, sp. 5. Därs. 1821, sp. 424.
Spoiler title
Spoiler content