publicerad: 1941
LYX lyk4s, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(i ä. tid ofta i den fr. formen luxe. — lux 1771—1851. lyx c. 1815 osv.)
Anm. Tidigast förekommer den lat. formen luxus, med lat. böjning. Stiernman Riksd. 972 (1640: luxu, oblik form sg.). BorgRiksdP 76 (1668). I senare tid har ngn gg den tyska (l. danska) formen luxus upptagits. Nicander Minn. 1: 89 (1831), Strindberg SvÖ 3: 198 (1890: luxusmagazin).
Etymologi
[jfr d. luksus, t. luxus; av fr. luxe, av lat. luxus]
1) yppighet l. överdåd i sätt att leva l. uppträda, i förbrukning av varor o. d.; levnadssätt som utmärker sig genom överflöd, slöseri, överdrivet stor bekvämlighet, överflödiga (o. förfinade) njutningar o. d.; ståt, prakt. En furstlig lyx. Leva i den största lyx, i lyx och överflöd. Utveckla den största lyx. Den stigande lyxen. Linné Diet. 1: 135 (c. 1750). Hufvudstaden, hvarifrån luxe och öfverflödig lefnad i hela Riket sig utsprider. Fennia XVI. 3: 90 (1761). Olof Anderson i Gåksjö utmärkt för luxe: brukar fickur och Manchesters byxor. NorrlS 1—6: 92 (1794). Den lyx, som där utvecklades i ekipager och undfägnad, slog mig med häpnad. De Geer Minn. 1: 19 (1892). Fastän jag bestod mig lyxen .. att åka i första klass (på tåget). Lewenhaupt LagreliusKinR 106 (1928). Att njuta av dessa sydfrukter (dvs. apelsiner) betraktas numera icke som lyx utan som en för folkhälsan mycket nyttig förfriskning. SvD(A) 1933, nr 67, s. 13. jfr KLÄD-, MILITÄR-LYX m. fl. — särsk.
a) ss. första led i ssgr, om ngt som är av särskilt fin o. dyrbar kvalitet, som utmärker sig för utpräglad l. överdriven elegans l. som uteslutande användes l. sker för nöjes skull o. d.
b) bildl. Järta 1: 16 (1799). Doktorn skrattade så pass, som han vant sig att ha tid till dylik lyx. Hallström Sparfv. 88 (1903).
2) konkretare, om ngt som är överdrivet dyrbart l. elegant l. om sådant som icke är nödvändigt för en normal levnadsstandard l. behövligt för det avsedda ändamålet; särsk. i fråga om heminredning, moderna bekvämligheter, prydnadsföremål, ekiperingsdetaljer o. d. Bort med all onödig lyx! BEMalmström 6: 287 (1855). Det är alltför vanligt — i synnerhet i norden — att man .. anser konstsamlingar för en lyx. Fahlcrantz 6: 179 (1865). Har man ont om pengar, så är lyxen det första man upphör att köpa. SvD(A) 1930, nr 204, s. 8. GbgHÅ XLVII. 4: 19 (1941). — särsk. bildl. (Poesien ansågs vara) ett förunderligt öfverflöds-ting, ett slags luxe, i den annars klokt och förnuftigt inrättade verlden. Geijer I. 5: 59 (1810).
(1, 2) -ARTAD, p. adj. —
(1, 2) -ARTIKEL. motsatt: behovsartikel; äv. bildl.; jfr -vara. Hammarsköld SvVitt. 1: 391 (1818; bildl.). (Symaskinen) betraktades (förr) mera såsom en sällsynt lyxartikel, än en nödvändig husgerådssak. Wolter Symask. 3 (1866). Man får .. det intrycket att fortsättningsskolan på landsbygden är en i stor utsträckning meningslös lyxartikel. SvD(A) 1933, nr 32, s. 9. —
(1, 2) -BETONAD, p. adj. (i viss grad) kännetecknad av lyx. En lyxbetonad heminredning. —
-BLANKETT. telegr. telegramblankett med finare utstyrsel för utskrivning av telegram för vilka erlagts en meravgift som till större delen tillfaller välgörande ändamål (i Sv. ss. regel Svenska nationalföreningen mot tuberkulos). SvNatFTuberkKv. 7: 66 (1912). —
-DJUR. om djur (husdjur) som uppfödes i sht för ägarens nöje. Dagen 1897, nr 75, s. 3 (om kapplöpningshäst). —
-DOCKA, f. särsk. bildl., om kvinna som kläder sig luxuöst o. lever ett lyxbetonat o. för övrigt innehållslöst liv. Cederschiöld Artist. 92 (1915). Östergren (1932; bildl.). —
(1, 2) -FULL. (mindre br.) utmärkt gm lyx, luxuös. En lyxfull inredning. Bremer Brev 1: 404 (1836). Fatab. 1931, s. 167. —
-HÖNS. jfr -djur. (Dvärghöns bli) till följd af sin litenhet använda blott som lyxhöns. Juhlin-Dannfelt 67 (1886). —
(1) -KVINNA. kvinna som lever ett sysslolöst, mer l. mindre lyxbetonat liv. Tenow Solidar 3: 220 (1907). —
-LÄDER. (i fackspr.) TT 1894, K. s. 66. Det lackerade lädret är ett eminent lyxläder. Hirsch LbGarfv. 277 (1898). —
-PAPPER. [jfr fr. papier de luxe] (i fackspr., i sht förr) om fantasipapper som man givit en lyxbetonad utstyrsel gm förgyllning, försilvring, kolorering, pressning o. dyl. l. gm anbringande av teckningar, emblem o. d. Åstrand (1855). Rönnholm EkonGeogr. 154 (1907). —
(1, 2) -SKATT. skatt på lyxvaror l. lyxartiklar. Fatab. 1915, s. 69. SvD(A) 1941, nr 139, s. 3 (i rubrik). —
-TELEGRAM. telegram som på adresstationen skall utskrivas på lyxblankett. SvNatFTuberkKv. 7: 66 (1912). —
-TÅG. med särskilt rik utrustning o. lyxbetonad bekvämlighet för de resande. GHT 1896, nr 96 A, s. 3. —
-UTFÖRANDE ~0200, n. I lyxutförande, i särskilt luxuöst l. förnämt utförande. SD(A) 1915, nr 331, s. 8. —
-UTSTYRSEL~020. —
(1) -VARELSE. jfr -kvinna. (Den förmögne amerikanen) uppfattar .. (sin hustru) som en lyxvarelse, ett högre väsen, som inte får smutsas med arbete. Cederschiöld Krig 31 (1916). —
-VÄXT, r. l. f. särsk. bildl. (Konsten) måste (enligt mångas åsikt) behandlas endast som lyxväxt. Cederström Ströft. 170 (1915). —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content