SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1941  
LÄGG läg4, sbst.2, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(läg 1823. lägg 1809 osv.)
Etymologi
[jfr d. læg; av nt. leg(ge), holl. leg, lag, skikt, ark; äggstock; vbalsbst. till LÄGGA, v. (delvis ersättande LAG, sbst.3)]
(i fackspr.) varv, skikt, lag o. d.; jfr LÄGGA, v. I 1 b. SP 1809, nr 31, s. 1. Ett lägg stenar i en mur. Sundén (1886). Östergren (1932). — särsk.
a) boktr., bokb. o. bibliot. i fråga om bok l. handskrift: visst antal blad l. ark som lagts (läggas) tillsammans o. bilda en enhet. Täubel Boktr. 2: 23 (1823). I böcker med oktavformat .. innehåller varje ark eller lägg i de flesta fall 8 blad. Key Amatörbokb. 26 (1916). Handskriften (dvs. codex argenteus) är sammansatt av lägg om 4 eller 5 dubbelblad. Friesen (o. Grape) CodArg. 5 (1928).
b) inhäftad samling av (pågående) tidningsårgångs nummer ordnade i följd; äv.: uppräknat (o. levererat) antal tidningsexemplar. 2NF (1912). SvD(A) 1931, nr 120, s. 10.
Spoiler title
Spoiler content