SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1942  
MANDRILL mandril4, m.||ig. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[av eng. mandrill, av man, människa (se MAN, sbst.2), o. drill (se DRILL, sbst.9)]
zool. den västafrikanska babianarten Mandrillus sphinx Lin. Gravander Buffon 2: 223 (1806). S. Maimon (Mandrillen) från Afrika, med kort svans, röd näsa och blått ansigte. Sundevall Zool. 24 (1835).
Ssgr (zool.): MANDRILL-HANNE.
-HONA.
-UNGE.
Spoiler title
Spoiler content