SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1943  
MARSTRAND, sbst.2, n.
Ordformer
(ma- 16961753. mar- 17291807)
Etymologi
[av stadsnamnet MARSTRAND]
(†) om det fängelse som i ä. tid var inrymt i fästningen i Marstrand, med särsk. tanke på de straff som där avtjänades; fängelsestraff l. straffarbete i Marstrands fästning. VDAkt. 1696, nr 246. Om du än förtjent bå Mastran å Ankarsmejan. Stagnell Banquer. 57 (1753). (Trävaruhandel med Norge förbjöds 1729) vid varans förlust och 2 års Marstrand. Fernow Värmel. 573 (1773). — särsk. allmännare, = MARSTRANDS-ARBETE. (Påven) dömde folk til marstrand, bål och brand. Browallius Holbg 121 (1744). (Sv.) Et Marstrand .. (fr.) un travail de forçat, travail pénible. Weste 1: 1793 (1807).
Spoiler title
Spoiler content