publicerad: 1943
MATS mat4s, sbst.1, om person m., i annan anv. r. l. m.; pl. (†, i bet. d) -ar (Cygnæus 4: 311 (1868)).
Ordformer
(mats (-tts, -tz) c. 1580 osv. matthes 1630)
Etymologi
[fsv. Mat(t)s, kortform dels till MATTEUS (jfr MATSMÄSSA 2), fsv. Matheus (Mathius m. m.), av gr. Ματϑαῖος, dels till MATTIAS, fsv. Mathias, av gr. Ματϑίας; jfr Hjelmqvist Förnamn 194 ff. (1903)]
manligt personnamn. — särsk.
a) (numera bl. i vissa trakter) benämning på aposteln Mattias' dag (den 24 februari); äv. personifierat; äv. i uttr. S:t Mats. Fira Mats, fira matsmässa (se d. o. 1). Någet för S. Matz bleff Kallingborgx slott .. upgiffvet. HH 20: 30 (c. 1580). Fader Matz vil sola sig, men taakdroppen förhindra. Tammelin Alm. 1724, s. 7. Nu lär väl Mats begynna kasta / Sin heta sten i frusna Sjön (dvs. åstadkomma att isen går upp). Dalin Vitt. 6: 357 (1762); jfr Danver Folktrad. 41 f. (1943) o. Budk- (Brage) 1943, s. 15 f. Kvällen före Mats lär det förekomma (i Dalarna), att de ömsom kläda ut sig till brud och brudgum och ömsom till björn. Fatab. 1913, s. 16. Matts, Matts med sitt långa skägg / lockar barnen utom vägg. FinlSvFolkd. VII. 1: 77 (1919). jfr: Dagen (dvs. den 24 februari) går i folkmun under namnet ”Matts med stenen”. Danver Folktrad. 48 (1943).
b) [jfr d. Matthis i samma anv.] (†) eg. hånfull benämning på dum, tredsk, tjurig person; anträffat bl. i oeg. anv. Wiltu icke vth, dw trezke matthes (dvs. högfärd)? L. Paulinus Gothus PræstigKumbl. E 1 a (1630).
c) [övers. av fin. matti on taskussa, Mats är i kassan, dvs. det råder pänningbrist] (i vissa trakter, i sht i Finl.) i uttr. Mats i kassan, pänningbrist. Vasenius Top. 2: 106 (cit. fr. 1837). (Det har) ”varit en så sträng Maths i kassan .. att (osv.). Därs. 3: 544 (cit. fr. 1855). Geijerstam Tillsvid. 126 (1887).
d) bildl., i uttr. taga l. draga, stundom äv. hava sin Mats ur skolan, stundom äv. från skolan l. ur skogen, dra sig ur en brydsam l. farlig situation (utan förlust l. förödmjukelse); göra sig kvitt ngt; bege sig av från ngt besvärligt; dra sig ur spelet; fly fältet. Hjelmqvist Förnamn 196 (cit. fr. 1719). Wetterstedt ConvOrdb. 169 (1822). (Den misshandlade rekryten) beslöt att taga sin Mats ur skolan. AB 1841, nr 201, s. 3. Det (är) bäst att hafva sin Matts ur skolan. Carlén Rosen 317 (1842). Jag .. fann för godt att draga min Matts utur skogen. Wingård Minn. 5: 65 (1847). SvD(A) 1933, nr 223, s. 5. (†): Vi .. funderade på att .. taga våra Matsar från högskolan. Cygnæus 4: 311 (1868).
-MÄSSA, se d. o.
Spoiler title
Spoiler content