SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1943  
MATROS matrω4s, m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(matros 1740 osv. matrose 1740. matroser, pl. 1680 osv. matroses, gen. sg. 1795)
Etymologi
[jfr t. matrose, ä. eng. matross; av holl. matroos, ombildning av fr. matelot(s), av ffr. matenot, trol. av ett icke anträffat mholl. matenoot, motsv. holl. maatgenot, mht. mazgenoze, isl. mǫtunautr; till MAT, sbst.1, o. en motsv. till t. genosse, kamrat; eg.: matlagskamrat, syftande på de matlag vari skeppsbesättningen var indelad]
sjöt. fullt utbildad menig sjöman, inom handelsflottan numera med minst 36 månaders sjötid, inom örlogsflottan tillhörande däcksavdelningen; äv. om menig sjöman i allm.; båtsman. En befaren matros. Ta hyra som matros. Brask Pufendorf Hist. 283 (1680). (Man måste skaffa övat manskap till flottan) så at flottan med siöfahrne matroser bättre än för detta kan vara försedd. RARP 15: 390 (1689). Tingsten o. Hasselrot 40 (1902; inom örlogsflottan). Jag var fullvuxna karlen, hade seglat matros i fem, sex år. Engström 12Bok 104 (1919). Hornborg Segelsjöf. 364 (1923). — jfr ARTILLERI-, GNIST-, HANDELS-, KOFFERDI-, LÄTT-, MIN-, RADIO-, SIGNAL-MATROS m. fl.
Ssgr: A: MATROS-AVDELNING~020. sjömil. den del av sjömanskåren vid flottan som omfattar matroserna. NF 2: 1433 (1878).
-BEKLÄDNAD. sjömil. (förr) om (vissa bestämda) persedlar som ingingo i den personliga utrustningen för en matros vid flottan. KrigVAT 1853, s. 43.
-BYXOR, pl. till örlogsmatrosernas uniform hörande långbyxor med nedtill vidare byxben; äv. oeg., om liknande långbyxor i allm. ÖoL (1852). De fladdrande, vida matrosbyxorna. Debay ModVexl. 66 (1859).
-DRÄKT. pojkkostym av samma modell som örlogsmatrosernas uniform; äv. om liknande flickdräkt (med veckad kjol i st. f. byxor). SthmModeJ 1852, s. 95. Sömnadsb. 187 (1915).
-ENGELSKA, r. l. f. vulgär engelska (slarvigt uttalad o. bemängd med slangord) som talas av sjömän; sjömansengelska. Janson Par. 84 (1900).
-GRAD. jfr grad, sbst.1 4 b. TalKrigVAH 1830, s. 39.
-HATT. bredskyggig (filt- l. halm)-hatt med mörkt band kring kullen (oftast med skeppsnamn), använd av barn, i sht förr äv. av vuxna kvinnor. NJournD 1858, s. 139. Margit .. fäste ett .. flor på sin enkla matroshatt af marinblå halm. Kuylenstierna-Wenster Ber. 163 (1898).
-HYRA, r. l. f. jfr hyra, sbst.2 2 b. Jungberg (1873).
-JACKA. till matrosdräkt hörande jacka l. blus. MagKonst 1826, s. 64 (om pojkblus).
-KISTA. (matros- 1917. matrose- 1752) sjömanskista. DeFoë RobCr. 83 (1752).
-KLÄDE. (i fackspr.) (i Böhmen o. Mähren tillvärkat) tjockt, mycket tätt vävt o. starkt valkat, långulligt o. luggigt ylletyg, vanl. svart till färgen; singonne, angeline; jfr kläde I 1. Åstrand (1855). Kjellin (1927).
-KOMPANI. (matros- 1831 osv. matroser- 1730) sjömil. kompani bestående av stamanställda matroser vid flottan. Henel 1729 118 (1730). Nordensvan o. Krusenstjerna 1: 118 (1879).
-KORPRAL. (förr) sjömil. matros med korprals tjänsteställning. Wrangel SvFlBok 24 (1897). VFl. 1912, s. 133.
-KRAGE. till matrosuniform hörande stor, vinkelrätt avskuren, i ryggen nedhängande krage (vanl. blå o. försedd med vita ränder parallellt med kanten); särsk. oeg., om liknande krage på barnkläder. Freja 1880, s. 2. Hedenstierna FruW 159 (1890).
-KROG. (tillf.) sjömanskrog. Janson CostaN 1: 64 (1910).
-KRÖGARE. (tillf.) innehavare av en sjömanskrog. Strindberg HMin. 2: 311 (1905).
-KÅR. (förr) sjömil. en år 1824 uppsatt kår av matroser och jungmän vid örlogsflottan. KrigVAT 1841, s. 68. Gynther Förf. 5: 626 (1858; efter handl. fr. 1824). (År 1873 har) Kanonier-Corpsen förändrats till Matros-Corps. SFS 1874, nr 3, s. 16.
-MYTERI. myteri bland matroserna på örlogsfartyg. 2NF 30: 694 (1920).
-MÖSSA. till matrosuniformen hörande rundkullig, flat mössa utan brätte (av mörkblått l. vitt tyg); särsk. oeg., om barnmössa av liknande typ. SvD(A) 1920, nr 118, s. 5.
-POJKE. matros l. sjöman i pojkåren. Heidenstam Svensk. 2: 250 (1910).
-PRESSARE. [jfr -pressning] (om ä. eng. förh.) person som med våldsamma medel värvade matroser till (engelska) örlogsflottan. Franzén Minnest. 2: 192 (1824).
-PRESSNING. (matros- 17911889. matrose- 1749) [efter eng. pressing of sailors] (i fråga om ä., i sht eng. förh.) med våldsamma medel bedriven värvning av matroser till örlogsflottan. Lind (1749; under dienst-zwang). Fryxell Ber. 15: 70 (1848; om förh. i Sv. 1675).
-UNIFORM, r. VFl. 1911, s. 30.
B (†): MATROSE-KISTA, -PRESSNING, se A.
C (†): MATROSER-KOMPANI, se A.
Spoiler title