publicerad: 1943
MATSÄCK ma3t~säk2 l. (vanl.) mat3~, l. (i bet. 2) MASSÄCK mas3~, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(mat- 1528 osv. mats- 1531—1592. matt- 1636. massäck (-seck) 1629—1933. -säk 1732)
Etymologi
1) (numera bl. tillf.) säck l. påse vari mat medföres på färd l. vid annan vistelse borta från hemmet; äv. med inbegrepp av maten; jfr 2. Ther the haffue skolett gå wtt man aff hwsse, och matseckien på riiggien, emott Fienderne. G1R 11: 241 (1537). Han måste läggia wäl i maatsäcken, som wil lefwa en annan vth. Grubb 290 (1665). Han tog vtu sin matsäck ett stycke bröd. Humbla Landcr. 187 (1740). Berg SkansenVagnh. 17 (1926). — jfr SKINN-MATSÄCK.
2) mat l. proviant som medföres på färd l. vid annan vistelse borta från hemmet. En god, riklig matsäck. G1R 5: 13 (1528). Huru longt .. (de upproriska) kunna ther med koma vm the endeliga vtgå wela, eller huad theris matzsecker förslå wela. Därs. 7: 328 (1531). (Jag) Reste .. åstad, tagandes allenast med mig 3 kakor bröd och några rentungor till matsäk. Linné Bref I. 1: 318 (1732). På Gästgifvargårdarna / I Småland (skall) ätas mycket bra; / I fall man matsäck har som duger. Kellgren (SVS) 2: 325 (1790). Nu har jag så länge lefvat på matsäck, att jag är ledsen dervid. VDAkt. Brev 15/7 1845. I Upsala .., der de hushållade på vanligt studentvis med matsäck från hemmet. 2SAH 58: 115 (1882). Linder Tid. 150 (1924). — särsk.
a) i uttr. rätta, äv. jämka, förr äv. laga l. ställa l. styra munnen efter matsäcken o. d., nöja sig med den kost man kan få; ofta allmännare: rätta sina utgifter efter inkomsterna, icke leva över sina tillgångar. Helsingius V 1 a (1587: Lagha). Hadhe vi fred, kunde vi .. ställa munnen effter matsäcken, som säijas plägar. RP 7: 404 (1639). Rosenfeldt Vitt. 187 (1686: rättar). Kling Spect. Ff 3 a (1735: styra). En förnufftig Matmoder vet at jencka munnen effter matsäcken, och therföre använder hon ej mer vppå kläder och föda .., än hon .. sielf hafver at inbekomma. Broocman Hush. 1: 46 (1736). LfF 1899, s. 267.
b) (numera bl. tillf.) bildl., om förråd l. utrustning av kunskaper. Sahlstedt (1773). Annerstedt UUH Bih. 5: 14 (i handl. fr. 1777).
c) (ny anv., skämts.) bildl., om person som medföljer lastbilschaufför som medhjälpare vid lastning o. lossning. Hammenhög PoB 7 (1931). Han (hade) varit ”matsäck” på en bryggarbil, som brukar ta leveranserna till restauranten. SvD(B) 1940, nr 252, s. 9.
Ssgr (till 2): A (†): MATSÄCK-MAT, se C.
B (†): MATSÄCKA-MAT, se C.
C: MATSÄCKS-BRÄNNVIN. (förr) De som färdas med foror, få såsom matsäcks-brännevin til och ifrån städerne medföra högst et stop på hvarje lass räknadt. PH 15: 407 (1793). —
-KAGGE. (förr) brännvinskagge som medfördes till matsäcken. SundhetscollBer. 1851, s. 72. Högberg Fåg. 52 (1912). —
-KONT. (i vissa trakter) (Han) hade en liten matsäckskont av näver på ryggen. Molin FrÅdal 30 (c. 1895). —
-MAT. (-säck- 1726—1773. -säcka- 1730. -säcks- 1749 osv.) OfferdalKArk. N I 1, s. 136 (1726). Hvad matsäcksmaten smakade väl, efter en hel morgons .. kringströfvande! Kullberg SommarSmål. 16 (1847). —
-MIDDAG. (mera tillf.) Gosselman Col. 1: 146 (1828). En matsäcksmiddag i det gröna. Nordling Storstadsb. 56 (1890). —
-PAPPER. omslagspapper till matsäcksmat. Matsäckspapperet .. lägges ordentligt i .. skräpkorgarna (i folkparken). TurÅ 1910, s. 276. —
(jfr 1) -PÅSE. Bremer Hem. 2: 204 (1839). Med en matsäckspåse på ryggen. Rydberg KultFörel. 4: 280 (1887). —
-SPANN. (i vissa trakter) De i Bergslagen så mycket nyttjade matsäcksspannarna, ”farskorgar”. Hammarstedt o. Erixon NordMAllmog. 67 (1918). —
-VÄSKA. Palmstjerna Snapph. 1: 170 (1831). På malmresorna medhade forkarlen en matsäcksväska af skinn. Landsm. V. 7: 15 (1891).
Avledn.: MATSÄCKA, v., -ning. till 2.
1) (†) äta matsäck. Matsäckning och löpande hit och dit i bergningstiden (är tidsödande). NorrlS 1—6: 49 (c. 1770).
2) (enst.) i förb. matsäcka ut, utrusta (ngn) med matsäck. Många föräldrar nödsakas .. att matsäcka ut barnen eller söka .. någon tjenlig plats att inackordera dem. Tegnér (WB) 8: 353 (1839).
Spoiler title
Spoiler content