SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MERKANTIL mär1kanti4l l. mær1-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. merc-)
Etymologi
[jfr dan. o. t. merkantil, eng. mercantile; av fr. mercantile; till lat. mercari, driva handel, till lat. merx (gen. mercis), handelsvara (jfr KOMMERS, MARKETENTARE, MARKNAD)]
som har avseende på l. hör till handel(n) l. affärer, kommersiell; finansiell; affärs-, handels-. Zettersten AnmMynt 165 (1771). En LitteraturTidning (bör) alltid utgå från hufvudstaden, .. hvarest endast ett sådant företag kan bära sig i merkantilt hänseende. Tegnér (WB) 2: 456 (1815); jfr a nedan. Venedig, som under medeltiden hade så stora industriella och merkantila intressen att bevaka. Frey 1849, s. 260. SvD(A) 1930, nr 7, s. 5. — särsk.
a) övergående i bet.: som (uteslutande) avser ekonomisk vinning. Parlamentets beroende i sina beslut af några få rika köpmäns mercantila intresse, hvilke köpa och sälja menniskolif och menniskoblod. LittT 1797, s. 163. Man förvexlar .. (den populära medicinen) med det mercantila qvacksalfveriet. BL 12: 249 (1846). SvD(A) 1933, nr 36, s. 3.
b) (†) i uttr. merkantilt värde, handelsvärde. SC 1: 1010 (1821).
c) övergående i bet.: som har sinne för handel(n) l. för affärer. Utpräglad merkantil begåvning. Ett gott merkantilt huvud hade han men (osv.). Laurin 1Minn 53 (1929).
d) (†) i uttr. (det) merkantila systemet, merkantilsystemet. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 261 (1856).
Ssgr: MERKANTIL-POLITIK. jfr handels-politik. NF 2: 900 (1877). —
(jfr d) -SYSTEM(ET). [efter eng. mercantile system; termen först använd 1776 av den eng. nationalekonomen Adam Smith] nat.-ekon. benämning på ett handelspolitiskt system som var härskande i Europa från medeltidens slut in på 1800-talet o. som bl. a. strävade efter att gynna det egna landets handel, industri o. sjöfart gm åtgärder för att inskränka importen o. gynna exporten, särsk. med inhemska fartyg. ConvLex. (1823). Sommarin Smith FolkVälst. 2: 92 (1911).
Avledn.: MERKANTILISERA, v. -ing. åstadkomma att ngt blir präglat av affärssynpunkter. Den svenska prässens nutida merkantilisering. GHT 1897, nr 87 A, s. 2. Grimberg VärldH 4: 78 (1930). —
MERKANTILISK, adj. [jfr d. merkantilsk, t. merkantilisch] (†) merkantil. Merkantiliska systemets grundsattser. Holmbergsson Sartorius 111 (1800). SvT 1852, nr 23, s. 3. —
MERKANTILISM, r. l. m. [jfr d. merkantilisme, t. merkantilismus, eng. mercantilism, fr. mercantilisme]
1) till a: förhållandet att ledas av affärsintresse l. av begär efter vinst; profithunger. SvLitTidn. 1821, sp. 427. SvD(A) 1931, nr 80, s. 5.
2) nat.-ekon. i sg. best.: merkantilsystemet. Bergstedt Clément PolEkon. XVII (1868). —
MERKANTILIST, m.||ig. [jfr dan. o. t. merkantilist, eng. mercantilist] nat.-ekon. anhängare av merkantilsystemet. Forssell Stud. 1: 134 (1868, 1875). —
MERKANTILISTISK, adj. om uppfattning, åtgärd o. d.: som ingår i l. ger uttryck åt den handelspolitik som utmärkte merkantilsystemet. Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 46 (1815). De merkantilistiska idéerna. SvRiksd. I. 5: 139 (1934).
Spoiler title
Spoiler content