SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MESA me3sa2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; förr äv. MISA l. MISSA, r. l. f.; best. -an; l. MESE, r. l. f.; best. -en; l. MISSUNG, r. l. m. l. f.; best. -en.
Ordformer
(me(e)s- (i ssgr) 1736 osv. mese 1732. mess- (i ssgr) c. 1730—1780. messa 1738—1755. messu c. 1730—1755. mesu (-o) 1732 (: Mesosmör), 1751—1918. mis- (i ssgr) 1734—1872. misa 1734. miso 1892. miss- (i ssgr) 1743—1932. missa 1736, 1764. missu 1579—1914. missung 1732—1734. misu c. 1755. mys-, myse- (i ssgr) 1840—1911)
Etymologi
[sv. dial. mesu, mese, misa, misu, missu, osv., motsv. nor. o. isl. mysa; möjl. samhörigt med sanskr. ā-miksā, ostklump i mjölk, till den ieur. roten miks, blanda (jfr MIXTUR, MÄSK). — Jfr MYSSJA, ostmassa]
(i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) ostvassla. VarRerV C 3 a (1579). Linné Bref I. 1: 323 (1732). Heurgren Polc. 32 (1892).
Ssgr: A: MES-FRODA, r. l. f., l. -FRÖ, r. l. f. (mess- 1780. mesu- 1751) [sv. dial. mess-froa; senare ssgsleden samhörig med froda, sbst., o. besläktad med sv. dial. fraud, f., skum] (†) eg.: skum av ostvassla; maträtt beredd av uppkokad ostvassla, vari man tillsätter ngt mjölk. Wasenius NorrlBoskSk. 126 (1751). Fischerström 2: 491 (1780). —
-GRÖT. (missung-) (†) gröt av kokad ostvassla med irört mjöl. Linné Ungd. 2: 323 (1734). —
-KOK. kokande av ostvassla. Molin ÅdalP 59 (c. 1895). —
-OST. (mes- 1734 osv. mesu- 1751) ost beredd av ostvassla efter ko- l. getmjölk. Linné Ungd. 2: 245 (1734). Mesost säljes i stycken med stanniolomslag för att ej torka. Selling Varuk. 77 (1921). jfr get-, grädd-mesost.
Ssgr: mesost-fabrik. AffAdrKalEskilstuna 1896, s. 164.
-smör. (†) om mesost. Linné Ungd. 2: 245 (1734).
-tillvärkning. —
-SMÖR. (mes- c. 1730 osv. mesu- (meso-) c. 1730—1918 (om ä. förh.)) mesost av smöraktig konsistens; äv. (i folkligt spr.) liktydigt med: mesost. Broman Glys. 3: 207 (c. 1730). HushBibl. 1757, s. 35. (Han) bredde .. missmör på tunnbrödet. Behm Fjällb. 69 (1910). Fatab. 1914, s. 32.
Ssgr: messmör(s)-bulle. (förr) bulle l. kaka av messmör med tillsats av ägg, kryddor m. m., som i vissa trakter användes till föräring o. ansågs vara kraftgivande. Norlind AllmogL 390 (1912).
-bytta. RedNordM 1926, s. 22.
-kaka. (förr) jfr -bulle. Dahlbäck Åb. 273 (1914). SvKulturb. 9—10: 76 (1931).
B (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat): MESU-FRODA, se A. —
-KLABB. ”klabb” (se klabb, sbst.2 2) beredd av ostvassla. Fatab. 1918, s. 113. —
-OST, -SMÖR, se A.
Spoiler title
Spoiler content