SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1944  
MIDSOMMAR mi3d~som2ar, äv. mid3~, äv. 4~10, l. (vanl.) mis3~ resp. mis4~ (mi`dsommar .. vanl. missommar Weste; uttalas vanligen: mi`sså´m-mar Dalin), förr äv. MIDJESOMMAR l. MITTSOMMAR, r. l. m.; best. -en l. -n; pl. -somrar.
Ordformer
(med(h)-sommar 15371620. medssommer 1541. messommar 16341675. midhjesommar c. 1600. mid(h)som(m)ar 1524 osv. midsommare 1745. midsommer 15581705 (: midsommersdag). midsom(m)or 15391770. missom(m)ar (-sz-) 1584 (: miszommarsz tijdh)1794. missom(m)er (-sz-) 15871596. mit(t)sommar (-dt-) c. 1645 (: Mitsommarstijd)1829)
Etymologi
[fsv. miþsumar, midhsomar, missomar m. fl. former, motsv. d. midsommer, isl. miðsumar, feng. midsumor, eng. midsummer; till fsv. miþer, mellerst (se MID-); i formen mitt- till MITT-]
eg.: tiden i mitten av sommaren; tiden omkring 24 juni (Johannes döparens dag), vilket datum i den i Sv. till 1753 gällande gamla stilen inföll senare än nu; numera företrädesvis om dagarna 23 o. 24 juni l. enbart om 24 juni (midsommardagen). Det var en dag fram emot midsommar. Han brukar stanna kvar i stan till midsommar. Han kommer hem till midsommar. En kall, varm midsommar. Vi ha haft dåligt väder flera midsomrar å rad. Fira midsommar. G1R 1: 214 (1524). Theres bryllop skall ståå om miszommer. ÄARäfst 5 (1596). Vårrågen sås .. (i Vinbärgs socken) gärna i 9:de vekan; men kornet ej förr, än i den 6:te för missommar. Barchæus LandthHall. 76 (1773). Nilsson FestdVard. 62 (1925). — särsk.
a) (i vissa trakter) gamla midsommar(en), midsommar efter gamla stilen; äv. nya midsommaren, midsommar efter den nya stilen. Läse-tiden kunde .. continuera til gamla midsomar, tå Almogen vil hafva sina barn til bergslen. VDAkt. 1768, nr 251. Arkestorpskälla .., dit en myckenhet menniskor årligen strömma, mellan nya och gamla midsommaren, för att (osv.). Rääf Ydre 1: 91 (1856). Wigström Folkd. 2: 174 (1881).
b) (i vissa trakter) i uttr. annandag midsommar, dagen efter midsommardagen. Östergren (1932). Johansson SmedBrukspatr. 49 (1933).
c) [jfr i julas, i pingstas, i påskas, i somras m. fl.] (mera tillf.) i uttr. i midsomras (förr äv. i midsommars), under sistförflutna midsommar; stundom i fjol midsomras, under midsommaren i fjol. ÖstkindDomb. 21/8 1599. I ett bref, som du i fjol midsomras skickade mig .., bad du mej (osv.). Blanche Våln. 619 (1847). DN(A) 1941, nr 326, s. 4.
Ssgr: A: MIDSOMMAR-AFTON300~20 l. 10032. (-sommar- 1779 osv. -sommars- c. 16001913) [fsv. miþsumars aptan] den 23 juni, dagen före midsommardagen; i sg. best. ofta utan slutartikel. Bureus Suml. 51 (c. 1600). VLS 79 (1885). särsk. (i vissa trakter) oeg., i uttr. lilla midsommarafton, dagen före midsommaraftonen. VexjöBl. 1838, nr 27, s. 2 (fr. Sthm).
-BLOMMA, -BLOMSTER, se B.
-BRUD. (i sht förr) till brud utklädd flicka som är huvudfiguren i vissa upptåg vid midsommarfirandet; jfr maj-brud 2. BtOdlH 5: 77 (1880). FoF 1923, s. 126.
-BÅL, n. (-sommar- 1905 osv. -sommars- 1881) jfr -eld. NF 4: 352 (1881). Nilsson FolklFest. 107 (1915).
-DAG. (-sommar- 1716 osv. -sommars- 15381901) [fsv. miþsumars dagher]
1) dagen den 24 juni, som firas ss. helgdag till minne av Johannes döparens födelse. BtFinlH 2: 13 (1538). Trummor, pipor, skrål och sång, / Gör Midsommars da'n ej lång. CIHallman 42 (1775). Nilsson FestdVard. 117 (1925).
2) (mera tillf.) i pl.: dagar vid midsommar; särsk. om midsommaraftonen o. midsommardagen. Wennerberg 2: XLVIII (1882; i bild). 1865 års midsommarsdagar tillbringar .. (F. Sander) tillsammans med Carl Snoilsky i Granada och Alhambra. 3SAH 16: 51 (1901).
-DAGG. (-sommar- 1904 osv. -sommars- c. 17301749)
1) dagg som faller vid midsommar (o. i vissa trakter anses ha en magisk värkan). SvFmT 12: 64 (1904). 2VittAH 35: 204 (1927).
2) (†) oeg.: mjöldagg. Broman Glys. 3: 47 (c. 1730). Lind (1749).
-DANS. jfr dans 2. I går var jag bjuden på middag och midsommardans till Carlsfors. Bremer Grann. 1: 166 (1837).
-ELD. (-sommar- 1866 osv. -sommars- 18631880) eld som i vissa trakter tändes ute i det fria på midsommaraftonen; jfr -bål. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 160 (1863). Nilsson FolklFest. 106 (1915).
-FEST. (-sommar- 1825 osv. -sommars- 18321900)
1) (i fråga om fornnordiska förh., tillf.) religiös högtid vid midsommar. Är nu ej Balders midsommarfest? Tegnér (WB) 5: 96 (1825).
2) friluftsfest (i sht på midsommaraftonen) varmed midsommaren firas. Sparre Frisegl. 3: 372 (1832). SvKulturb. 5—6: 315 (1930).
-FIRANDE, n. firande av midsommar; jfr -fest 2. Det traditionella midsommarfirandet. Linder Tid. 158 (1924).
-FIRARE, m.||ig. (tillf.) jfr -firande. Idun 1925, Midsommarnr s. 6.
-GILLE. (i vissa trakter, förr) gille som avhölls på midsommardagen i samband med midsommarfirandet. Hörlén GSed. 50 (1914). SvKulturb. 5—6: 316 (1930).
-HELG. (-sommar- 1900 osv. -sommars- 1822) PoetK 1822, 1: 49. Midsommarhelgen brukar ju ha lika stor makt att dra regn, den, som pingsten. Lagerlöf Sten. 16 (1914).
-KRANS. (-sommar- 1833 osv. -sommars- 1740c. 1800) blomkrans som vid midsommar hänges i taket l. på majstången o. d.; äv. bildl. En Gyldene Midsommars-Krantz. På Midsommars-Dagen 1740, uti Nykiöpings Västra Kyrkio, (ss. predikan) sammanbunden och utdelad. Ljung (1740; boktitel). Den öfverbygda förstugan, med midsommarkransarne i taket. Carlén Köpm. 1: 83 (1860).
-KVAST. (-sommar- 1845 osv. -sommars- 16771808) (i vissa trakter) ”kvast” av blommor (o. löv) som hopbindes under midsommarnatten (o. som ansetts ha en magisk värkan); förr särsk. om dylik ”kvast” upphängd i taket (särsk. i ladugård) till skydd mot trolldom. VRP 1677, s. 171. Dybeck Runa 1845, s. 71. NordT 1902, s. 271.
-KVÄLL. (-sommar- 1891 osv. -sommars- 1856) kväll vid midsommartiden; särsk. om midsommaraftonens kväll. Midsommarsqvällen plockas 9 slags blommor, bindas till en qvast, och läggas under hufvudet. Rääf Ydre 1: 106 (1856). NPress. 1895, nr 167, s. 2.
-KÄLLA. (-sommar- 1931 osv. -sommars- 17701854) (i vissa trakter) källa som man besöker på midsommaraftonen för att dricka av dess vatten. Hülphers MinBrunn. 11 (1770). SvKulturb. 9—10: 145 (1931).
-MEJOR l. -MÖJOR, pl. (i Finl.) lövkvistar l. hela lövträd som vid midsommar hämtas från skogen för att pryda ett hus invändigt l. utvändigt; jfr maj, sbst.2 Hembygden(Hfors) 1914, s. 66. FolklEtnSt. 1: 286 (1916).
-MÅNAD. (-sommar- c. 1635. -sommars- 15381852) (†) juni månad. VarRerV 4 (1538). Ps. 1549, Kal. s. 6 b. ÖoL (1852).
-MÖJOR, se -mejor.
-NATT. (-sommar- c. 1827 osv. -sommars- 15571862) natt vid midsommar; särsk.: natten till midsommardagen. VinkällRSthm 1557. De tre midsommars nätterna (1763) var kölden så stark at om morgonen var hela marken hvit af nattfrost. Trolle-Bonde Hesselby 178 (i handl. fr. 1763). Midsommarsnatt skal man lägga 9 slags blomster under hufvudet, så drömer man om sin Fästeman eller Fästemö. Fernow Värmel. 254 (1773). Bendz Landsv. 95 (1916).
Ssgr: midsommarnatt(s)-dröm. (-natts-) [efter eng. midsummer night's dream] En Midsommarnattsdröm. Hagberg Shaksp. 1: 1 (1847; titel på skådespel).
-sol(en). (-natt- 1882. -natts- 1889 osv.) IllSv. 2: 147 (1882).
-NUMMER. av tidning l. tidskrift. —
-RÅG. (-sommar- 1845 osv. -sommars- 18401860) lant. (tvåårig) råg som sås tidigt på sommaren för att på hösten användas till grönfoder (o. följande år skördas ss. brödsäd), tuvråg. Lundequist Landtbr. 246 (1840). Simmons Jönsson 17 (1935).
-SOL. (-sommar- 1825 osv. -sommars- 18691876) om solen vid midsommar. Tegnér (WB) 5: 109 (1825). Midsommarsolen varm och klar / På mörkblå hvalfvet lågar. Östergren NDikt. 7 (1879).
-STÅNG. (-sommar- c. 1635 osv. -sommars- 16941853) majstång rest i samband med midsommarfirandet. Schroderus Dict. 70 (c. 1635). Dans runt midsommarstången. Fatab. 1937, s. 95.
-TID. (-sommar- 1705 osv. -sommars- c. 15401889) [fsv. miþsumars tidh] tiden kring midsommar; särsk. i uttr. vid (i sht förr äv. om) midsommartid(en). OPetri Kr. 310 (c. 1540). Det var nån gång vid midsommartiden i fjol. Hellström Malmros 247 (1931).
-TRAFIK. Midsommartrafiken till och från hufvudstaden. PT 1907, nr 147 A, s. 3.
-VAKA, r. l. f. (-sommar- 1864 osv. -sommars- 18431912)
1) fest (i sht ute i det fria o. med majstång o. dans) natten till midsommardagen. Dahlgren Verml. 5 (1846). Hyltén-Cavallius Vär. 1: 184 (1863). Op. 19. Midsommarvaka, svensk rapsodi för orkester. Alfvén (1908; titel på tonstycke).
2) (i vissa trakter) midsommareld. Holmberg Bohusl. 2: 47 (1843). Santesson Nat. 7 (1880).
B (numera i sht i växtnamn): MIDSOMMARS-AFTON, se A.
-BLOMMA, r. l. f. (-sommar- 18591907. -sommars- 1823 osv.) (i vissa trakter) benämning på olika växter som blomma vid midsommartiden (efter gamla l. nya stilen).
b) = -blomster 2 b. Wiström VäxtnDal. 5 (1907; fr. Älvdalen).
c) Arnica montana Lin., hästfibla. Aspegren BlekFl. 62 (1823).
d) Lychnis flos cuculi Lin., gökblomma. Larsson FlVerml. 124 (1859). Kindberg ÖstgFl. 186 (1861).
-BLOMSTER. (-sommar- 17551942. -sommars- 1750 osv.)
1) (i sht förr) ss. generell benämning på växter som blomma vid midsommartiden; särsk. om dylika växter ss. använda till blomkvastar l. blomkransar o. d. (i magiskt syfte l. för prydnadsändamål). Dybeck Runa 1844, s. 23. Nio slags midsommars-blomster, plockade på midsommarsafton, sedan sol gått ned, och hopbundna till en s. k. Midsommars-qvast, skydda .. emot all slags förgerning. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 315 (1864). Sundblad GBruk 173 (1888).
2) benämning på vissa speciella växter som blomma vid midsommartiden (efter gamla l. nya stilen).
a) (växt av) släktet Geranium Lin., särsk. Geranium silvaticum Lin., skogsnäva, o. Geranium pratense Lin., ängsnäva. VetAH 1750, s. 96. Linné Fl. nr 618 (1755; fr. Medelpad). Krok o. Almquist Fl. 1: 151 (1935).
b) (i vissa trakter) Ranunculus acris Lin., smörblomma. Linné Fl. nr 507 (1755; fr. Västerb.). Wiström VäxtnDal. 5 (1907; fr. Falun).
c) (i vissa trakter) Arnica montana Lin., hästfibla. Lyttkens Ogräs 20 (1885; fr. Skåne).
d) (i vissa trakter) Platanthera bifolia (Lin.) Rchb., nattfela. Fries Ordb. (c. 1870; fr. Smål.).
e) (i vissa trakter) Saxifraga granulata Lin., stenbräcka, mandelblomma (se d. o. 2). Fries Ordb. (c. 1870; fr. Värml.).
f) (i vissa trakter) Hypericum perforatum Lin., johannesblomma, johannesblomster. Dybeck Runa 1845, s. 71 (fr. Dalsl.). Nyman VäxtNatH 1: 373 (1867).
-BÅL, -DAG, -DAGG, -ELD, -FEST, se A.
-GRÄS. (i vissa trakter) benämning på vissa vid midsommartiden (efter gamla l. nya stilen) blommande växter.
a) = -blomster 2 b. PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 49.
b) Spiræa filipendula Lin. Dybeck Runa 1847, s. 18 (fr. Ångermanl.).
-HELG, -KRANS, -KVAST, -KVÄLL, -KÄLLA, -MÅNAD, -NATT, -RÅG, -SOL, -STÅNG, -TID, se A.
-TUPPOR, pl. (i vissa trakter) = -blomster 2 b. Dybeck Runa 1845, s. 68 (fr. Floda i Dalarna). Wiström VäxtnDal. 5 (1907; fr. Floda i Dalarna).
-VAKA, se A.
-ÖRT. (i vissa trakter) växt av släktet Arnica Lin., särsk. arten Arnica montana Lin., hästfibla; jfr -blomma c. Retzius FlOec. 66 (1806). Lilja SkånFl. 618 (1870).
Spoiler title
Spoiler content