publicerad: 1944
MINUT minɯ4t, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. Den lat. formen minuta förekommer hos Wivallius Dikt. 103 (c. 1635: then sidste minuta).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. minute; av mlat. minuta, eg. f. sg. av lat. minutus, p. pf. av minuere, minska (jfr MINUEND), urspr. i uttr. pars minuta prima, eg.: den första förminskningsgraden, uttr. för 1/60 av en enhet (urspr. av en grad)]
1) (i fackspr.) en sextiondedel av en grad (se GRAD, sbst.1 3 d); ofta angivet med tecknet' efter siffran; särsk. geogr. o. sjöt. en sextiondedel av en breddgrad. Luth Astr. 66 (1584). I dag befans vid observation, att skeppet var 40 minuter nordligare än räkningen. (Bladh o.) Hornstedt 163 (1785). Qvickjocks fjälldal, under 67 graders 20 minuters polhöjd. Geijer I. 6: 71 (1839). Smith 260 (1917). — jfr BÅG-MINUT. — särsk. sjöt. om nautisk mil, distansminut; förr äv., oeg., liktydigt med: knop (se KNOP, sbst.1 2 b). Med 11 1/2 minuters fart. Oscar II IV. 1: 143 (1869, 1890). Afståndet mellan honom och fienden hade nu reducerat sig till cirka 2 minuter. Aminoff Krigsg. 7 (1904). SFS 1915, s. 1101. jfr DISTANS-MINUT.
2) tidsenhet bestående i en sextiondedel av en timme. Pumpen uppfordrar 500 liter i minuten. Hotellet ligger 5 minuters väg från stationen. Segrarens tid (i loppet) var 4 minuter, 5 sekunder. Löpa en engelsk mil på 4 minuter jämnt. Minut efter minut gick utan att (osv.). Det kommer närmare minut för minut. PErici Musæus 5: 310 b (1582). Dagen (i oktober månad är) 10. Tijmar och 12. Minuter lång. Bondepract. D 7 a (1662). Om tio minuter skall .. (chefen) ringa. Wägner Norrt. 170 (1908). (På Karlsborgs fästning hade man) ägnat .. (den avlidnes) minne en tyst minut. SvD(B) 1944, nr 32, s. 10. jfr: Hvar Christen billigt det förskräcker, / En bordsbön knapt minuten (dvs. en minut) räcker. Lenngren (SVS) 1: 14 (1775). — jfr FRI-, LIVS-, SEKUND-MINUT m. fl. — särsk.
a) vid angivande av viss bestämd tidpunkt. Klockan fattas 10 minuter i 1. Klockan är 10 minuter i 1. Klockan är 20 minuter över 1, äv. (i ålderdomligt spr.) i samma bet. 20 minuter på 2. (Krönings-)procession började 50 minuter på 10 f. m. För hundra år sen 131 (1809).
b) i uttr. på minuten (jfr c β), för att beteckna precis tid. Klockan går på minuten, dvs. varken för sakta l. för fort. Han kom på minuten, dvs. precis på utsatt klockslag. Weste (1807).
c) om särskilt tidsmoment. De kan vara här vilken minut som helst (ngt vard.). Vi vänta honom var minut. Skeppet måste vara redigt hvar minut at försvara sig för de många siöröfvares ströfverier. CFAdler (1754) hos Linné Bref I. 3: 1. Den muntre och livlige Ahnfelt från Skarhult inträffade på samma minut. Törneros Brev 2: 99 (1827; uppl. 1925). Minuten före full tid sköt gaisarnas centerhalv ett 30 m. skott som målvakten lät gå i mål. IdrBl. 1924, nr 74, s. 12. — särsk. i vissa uttr.
α) (komma osv.) i sista minuten, (vänta osv.) till(s) sista, förr äv. yttersta minuten. VRP 3/5 1732 (: tills yttersta minuten). Beständigt i sista minuten / slugt han (dvs. älgtjuren) växlade stånd och buktade hitåt och ditåt. Klinckowström Örnsjötj. 81 (1906).
β) på minuten (jfr b), förr äv. i minuten, i samma minut, ”på stunden”; ögonblickligen, genast; äv. (vard.) i det förstärkta uttrycket på eviga minuten (se EVIG 6). ÅgerupArk. Brev 10/9 1763 (: på minuten). Bellman (BellmS) 1: 274 (1790: i minuten). Vi (voro) i minuten bröder. Böttiger 6: 192 (1835). Var beredd till affär, / På minuten är fienden här. Runeberg 2: 79 (1848). Melin Breitenf. 39 (1893, 1900).
d) i utvidgad anv., om (mycket) kort tidrymd (som dock subjektivt kan förefalla lång), ögonblick. Vänta ett par minuter! Det är gjort på en minut. Jag kommer om en minut. Låt oss stanna här en minut! DAchrelius hos Svenonius GGutheim F 1 b (1683). När iag någon minut kan slita mig löser från Pännan. FoU 16: 195 (1753). Sången, konsten är blott blomstrens doft, / för minuten födt på grafvars stoft. Tegnér (WB) 2: 212 (1816). Och tystnad rådde en minut, / .. Då tog han ord, då brast han ut. Runeberg 5: 57 (1860). Kung Carl stod tankfull en lång minut (vid sidan av sin döende gamla livhäst). Snoilsky 2: 81 (1881). Om jag velat muta herrn, så hade jag gjort det på fem röda minuter. Bergman Mark. 161 (1919).
Ssgr (i allm. till 2): A: MINUT-DRIV. urmak. elliptiskt för: minuthjulsdriv; driv som driver minuthjulet. SvT 1852, nr 24, s. 4. —
-GLAS. (minut- 1734 osv. minuts- 1728) [jfr t. minutenglas, eng. minuteglass] (förr) sjöt. glas (se d. o. 3) med löptid av en minut som användes vid loggning med skäddlogg vid mycket ringa fart; äv. i uttr. halvt minutglas, om dylikt glas med en löptid av en halv minut (”30 sekunders glas”) som användes vid ngt högre fart. Rajalin Nav. 161 (1728). Ramsten (1917). —
(1 slutet) -LINIA. [jfr ä. d. minutlinie, t. minutenlinie, ä. eng. minute-line] (†) logglina. Lind 1: 1147 (1749). —
-LITER. tekn. (antal) liter i minuten; i sht i fråga om vattenmängd som uppfordras gm pumpvärk o. d. TT 1896, Byggn. s. 117. En Motorspruta om minst 1000 minutliters kapacitet. SvD(A) 1928, nr 206, s. 2. —
-LÅNG. (minut- 1913 osv. minuts- 1927) [jfr d. minutlang, t. minutenlang] en minut lång; äv. oeg.: som varar flera minuter. En minutlång häpnad. Selander Keller Seldw. 1: 227 (1913). Greig hälsades med en minutlång applåd efter sin seger. SvD(A) 1928, nr 21, s. 11. —
(1) -ROS. sjöt. mindre, i bågminuter indelad kompassros som gör ett varv för var tionde grads förflyttning av en större kompassros. VFl. 1921, s. 75. —
-SEKUND. (†)
-SKOTT. (föga br.) i sht i pl., om (böss- l. kanon)skott som avfyras med en minuts mellanrum. Tholander Ordl. (c. 1875). Vi hörde dem aflossa minutskott för att underrätta oss om deras närvaro. Dahlgren Stanley 1: 160 (1890). Auerbach (1911). —
-UR, n. (†) ur med minutvisare o. tavla med indelning i minuter. VetAH 1762, s. 232. Björkman (1889). —
-VARV. tekn. (antal) varv i minuten som göres av ett hjul. TT 1899, M. s. 110. Likströmsmotor .. för 440 volt och c:a 1,300 minuthvarf. TLev. 1907, nr 6, s. 3. —
-VIS, adv.1 (adv.2 se sp. 1052).
1) en minut åt gången. Man ger icke alltid lektioner timvis; det går äfven an minutvis. Almqvist TreFr. 3: 76 (1843). Björkman (1889).
2) minut för minut, var minut. Hon åt er / Ett dödligt mineral beredt som skulle / Minutvis tära på ert lif. Hagberg Shaksp. 6: 135 (1849). —
-VISARE, r. l. m. på ur: (den långa) visaren som utvisar minuterna. Hiorter Alm. 1740, s. 4. Ericsson Ur. 79 (1897). —
-VOLYM. med. om den blodmängd som hjärtat pumpar ut under 1 minut. 2NF 36: 1229 (1924). Hjärtats minutvolym. NoK 114: 141 (1932).
B (numera bl. i -lång): MINUTS-GLAS, -LÅNG, se A.
Avledn. (till 2): MINUTLIG, adj.; adv. -EN, -T.
1) som sker var minut l. vart ögonblick; som sker med en minuts mellanrum; ss. adv.: för var minut, i vart ögonblick; i minuten; numera nästan bl. ss. adv. -en. VDAkt. 1711, nr 82. Under minutlig tillsyn. EconA 1807, maj s. 144. Minutligt sänks och lyftes hennes barm. Nybom SDikt. 1: 232 (1854, 1880). En gång minutligen. Östergren (1932).
2) (numera knappast br.) som varar en (kort) minut l. ett (kort) ögonblick; förr äv. ss. adv.: för en minut l. ett ögonblick; på en minut. Sjelfva månens fullhet / Är minutlig. Stagnelius (SVS) 2: 440 (1821). Än, med lifvets sista styrka samlad, / Reste sig minutligt opp den gamle. Runeberg 1: 292 (1841). Dens. (SVS) 2: 265 (c. 1860). Trolle Duvall 2: 111 (1875).
Spoiler title
Spoiler content