SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1944  
MISSIONERA miʃ1ωne4ra l. mi1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d. missionere; avledn. av MISSION 3]
bedriva (yttre l. inre) mission l. värka ss. missionär (ngnstädes). SKN 1843, s. 312. Det är förbjudet att missionera ibland muhammedanerna. Waldenström Österl. 137 (1895). Det synes företrädesvis vara tyskarna, som valt dessa områden (kring Alice Springs) för sin missionering. Bengtsson Austr. 99 (1928). — särsk. allmännare l. bildl., i fråga om värksamhet som avser utbredande av en viss uppfattning l. höjande av den moraliska l. kulturella nivån ngnstädes. (Västernorrlands läns blåbandsförbund) har under det gångna året haft tvenne nykterhetstalare engagerade, af hvilka den ene .. uteslutande missionerat inom Medelpad. SD(L) 1898, nr 355, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content