[jfr d. misère, t. misere; av fr. misère, av lat. miseria, till miser, eländig (jfr MISER, adj.); formen miserien direkt av lat. miseria]
1) olycklig l. nödställd belägenhet, betryck, trångmål; elände; i sht i ekonomiskt avseende: nöd, armod. Commissarien Helvetius kom tillbaka och berättade .. om .. miserien utj fiendens läger. KKD 9: 162(1705). Jag lefver i största Misair. Cavallin Herdam. 5: 170(i handl. fr. 1727). (Svenska) kyrkans genom reduktionen iråkade misär. OoB 1930, s. 9.— särsk.
a) bildl. Vårt lands artistiska misèrer. Cygnæus 3: 279(1861). Skada (att ni icke skriver vers)! Det är annars ett ypperligt sätt att dölja mycken inre misère! NordT 1881, s. 505.
b) (†) med försvagad bet.: elände (se d. o. 3). Major, får du mycken fisk? .. (Svar:) Jag ger hin att meta fisk. Misère! Almqvist DrJ 287(1834).
2) spelt. i vissa kortspel: spel som man vinner, om man kan undgå att taga ett enda stick. Bjuda, spela misär. UnderrBostSp. 2(1803). Vid upplaggd misère lägger spelaren, sedan första utspelet är påspelt, upp sina kort. Lindskog Spelb. 159(1847; i vira). Wilson Spelb. 318(1888). jfr: Solo grande misère ouverte royale. Wilson Spelb. 318(1888; i vira). — jfr KÖP-,SOLO-MISÄR.
SAOB
