SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1944  
MISÄR misä4r l. 4r, r. (l. m.); best. -en, äv. -n; pl. (i bet. 1 a, 2) -er.
Ordformer
(-sair 17111727. -saire 1729. -ser 1708 (: misern, sg. best.). -sère (-ere, -ére) 17101916. misär 1889 osv. miserien, sg. best. 1705)
Etymologi
[jfr d. misère, t. misere; av fr. misère, av lat. miseria, till miser, eländig (jfr MISER, adj.); formen miserien direkt av lat. miseria]
1) olycklig l. nödställd belägenhet, betryck, trångmål; elände; i sht i ekonomiskt avseende: nöd, armod. Commissarien Helvetius kom tillbaka och berättade .. om .. miserien utj fiendens läger. KKD 9: 162 (1705). Jag lefver i största Misair. Cavallin Herdam. 5: 170 (i handl. fr. 1727). (Svenska) kyrkans genom reduktionen iråkade misär. OoB 1930, s. 9. — särsk.
a) bildl. Vårt lands artistiska misèrer. Cygnæus 3: 279 (1861). Skada (att ni icke skriver vers)! Det är annars ett ypperligt sätt att dölja mycken inre misère! NordT 1881, s. 505.
b) (†) med försvagad bet.: elände (se d. o. 3). Major, får du mycken fisk? .. (Svar:) Jag ger hin att meta fisk. Misère! Almqvist DrJ 287 (1834).
2) spelt. i vissa kortspel: spel som man vinner, om man kan undgå att taga ett enda stick. Bjuda, spela misär. UnderrBostSp. 2 (1803). Vid upplaggd misère lägger spelaren, sedan första utspelet är påspelt, upp sina kort. Lindskog Spelb. 159 (1847; i vira). Wilson Spelb. 318 (1888). jfr: Solo grande misère ouverte royale. Wilson Spelb. 318 (1888; i vira). — jfr KÖP-, SOLO-MISÄR.
Ssgr (till 2, spelt.): MISÄR-BUD. jfr bud 5.
-KORT, n. i sht i pl.: (mer l. mindre) lämpliga för misärspel. Goda, dåliga misärkort. Düben Talism. 5: 12 (1818).
-SPEL. Lindskog Spelb. 160 (1847).
-SPELARE. Lindskog Spelb. 128 (1847).
Spoiler title
Spoiler content