SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MODE-.
Etymologi
[jfr d. mode- i ssgr (se nedan); möjl. av nt. mode (modde), slam, gyttja (se MODD, sbst.)]
(†) i ssgr för att beteckna gråaktiga färgnyanser.
Ssgr (†): MODE-FÄRG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1212). [jfr d. modefarve, en oren (med svart l. grått blandad) gråbrun l. grågul färg, av t. modefarbe, vars förled möjl. utgöres av nt. mode, slam, gyttja (jfr modd, sbst.); jfr äv. holl. modderverf] färgämne som ger en grå färgton; äv. om dylik färgnyans; jfr -grått. Sved-laf. .. Gyrophora deusta. Achar. .. 10. Försöket. Lack- eller Modefärg, som kan arbetas till tusch stänger, har jag äfven tillredt af denna laf. Westring SvLafv. 1: 301 (1805). AHB 38: 43 (1869; om färgnyans).
-FÄRGAD, p. adj. om tyg o. d.: färgad med ”modefärg”. ExposSlöjdprodSthm 1847, s. 59. Modefärgadt silke. Freja 1873, s. 10.
-GRÅ. [jfr d. modegraa, orent gråbrun l. grågul] jfr -grått. SthmModeJ 1852, s. 63.
-GRÅTT, n. viss grå färg. SthmModeJ 1852, s. 63. Modegrått var närmast en resedakulör. Sahlin SkånFärg. 155 (1928; om förh. på 1870-talet).
Spoiler title
Spoiler content