publicerad: 1945
MODELLERA mωd1ele4ra l. mod1- l. må1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.); jfr MODELLÖR.
1) utföra en figur (en avbildning av ngt) i formbart ämne (t. ex. lera l. vax); utföra en ler- l. vaxmodell till (ngt), utforma (ngt) i lera l. vax osv.; i sht om bildhuggares utformande av modell till skulptur; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Modellera en bildstod o. d., utforma lermodellen till en bildstod osv. Modellera i vax, lera o. d. Schultze Ordb. 2941 (c. 1755). (K. XIV J.) anbefalde de af Fogelberg modellerade nordiska gudabildernas utförande i marmor. Geijer I. 2: 294 (1845). (Thorvaldsen) tecknade och modellerade med en instinktmässig lätthet. Estlander KonstH 245 (1867). Modelleringen (av en viss porslinsstatyett) är medelmåttig och utan lif. Stråle MariebgH 129 (1880). Gripenberg Masters SpoonRiv. 159 (1927). — särsk. konst. oeg., i fråga om teckning l. målning: på en plan yta (medelst skuggning o. d.) återge den utsträckning i tre dimensioner som utmärker ett avbildat föremål; medelst skuggning o. d. framställa föremål fristående; äv. med obj. betecknande avbildat föremål: ge plastisk utformning åt; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare. Ljunggren Est. 1: 192 (1856). Ansigtena .. äro omsorgsfullt modellerade i varma skuggtoner. Upmark Lübke 486 (1872). Teckningen (i den paleolitiska konsten under madeleinetiden) är kraftig, skolad, .. modelleringen, ofta i färg, är mjuk och säker. AntT XIX. 2: 153 (1911).
2) (i sht i vitter stil o. i fackligt präglat spr.) bildl.: forma; utforma; gestalta; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare.
a) med mer l. mindre klar anknytning till 1; i sht med avs. på ngt konkret. (I en viss bok) finner man .. kraftigt hållna och väl modellerade charakterer. SvLittFT 1834, sp. 791. Då jag betraktar den af tvåtusenårig kultur modellerade bygden (vid Siljan). Engström Lif 52 (1907). De oändligt fint modellerade dragen kring den stora, väl rakade munnen. Ahrenberg Männ. 4: 256 (1909). Hon hade .. modellerat frisyren på ett nytt, konstrikt sätt. Essén Fob 248 (1919). Josephson Tessin 1: 28 (1930).
b) i allmännare anv.; i sht med avs. på ngt abstrakt; äv. i uttr. modellera ngt efter, äv. på ngt, utforma ngt med ngt som mönster l. med särskild hänsyn till l. tanke på ngt. ALHamilton (1795) i MoB 4: 73. Chiles författning är i hufvudsaken modellerad efter Nordamerikanska Förenade Staternas. Skogman Eug. 1: 120 (1854). Att världsträdet modellerats på det oansenliga trädet ilex, vill man ej tro. Landsm. 1911, s. 671. 2NF 19: 154 (1913). särsk. (mindre br.) refl., i uttr. modellera sig efter ngn l. ngt, ta ngn l. ngt till sitt mönster; forma sig efter ngn l. ngt. Hvem skall hon modellera sig efter för at behaga? GJEhrensvärd Dagb. 1: 307 (1779). Huruvida framtidens kvinna kommer att modellera sig efter den mönsterbild, som (osv.). SvD(A) 1932, nr 290, s. 7.
Särsk. förb.: MODELLERA FRAM1010 4. till 1: få fram l. arbeta ut (ngt) gm modellering. Öberg Makt. 1: 40 (1906; i bild). Blomberg Uvd. 115 (1917). —
1) till 1: vid modellering i lera o. d. arbeta ut (en viss detalj i en skulptur o. d.). Modellera ut pannan, hakan i en figur.
2) (i vitter stil) bildl., till 2: forma ut; skulptera fram; äv., om vågor: gm urholkning göra (en fördjupning). SD(L) 1902, nr 211, s. 1. De stora dragen av Sveriges natur modellerades ut huvudsakligen under silurisk-devonisk och tertiär tid. HimHavJord 1: 40 (1925).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): A: MODELLER-KNIV. redskap för modellering. STaube (1914) hos Wennerberg Bref 2: 186. —
B: MODELLERINGS-MASSA, r. l. f. modellermassa. —
Spoiler title
Spoiler content