SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MOGNA 3gna2, v. -ade; förr äv. MOGNAS, v. dep. -ades. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749; under reiffung)), -ING.
Etymologi
[jfr dan. o. nor. modne; avledn. av MOGEN]
— jfr BRÅD-, FULL-MOGNA m. fl.
I. intr.: bli mogen.
1) till MOGEN 1. Bären mogna. Frukten, säden mognar. Syr. 51: 15 (öv. 1536). Skördar som mogna tidigt på sommaren .. utsuga jorden betydligt. QLm. 3: 26 (1833). Fremy har anställt .. försök öfver frukters mogning. Svanberg ÅrsbVetA 1848, s. 156. — särsk. (i sht i vitter stil) mer l. mindre bildl. (jfr 2). Sedan solen mognat / är det .. skönt att stå i aftonsvalkan. Tegnér (WB) 7: 53 (1834). De Geer Minn. 2: 270 (1892).
2) till MOGEN 2. — särsk.
a) till MOGEN 2 a. Jungfrwkiött mognar snart. Grubb 410 (1665); jfr MOGEN 2 a α. HSillfBohusl. 70 (1832; om sill); jfr MOGEN 2 a γ. Stuxberg Fisk. 588 (1895; om äggstock hos ålhona). särsk.
α) om ägg: bli färdig för kläckning; förr äv. om larv: (bli färdig att) övergå till fullbildad individ. Eneman Resa 1: 207 (1712; om hönsägg). UVTF 34: 66 (1886; om larver).
β) (†) i uttr. mogna till livs, om människofoster: bli färdig att födas; jfr MOGEN 2 a β. SvMerc. 1765, s. 90.
c) med. till MOGEN 2 c. Bremer Grann. 2: 185 (1837; om starr).
d) (i sht i fackspr.) till MOGEN 2 d. PH 3: 2253 (1746; om skog). (Eken) Mognar vid 200 års ålder. Juhlin-Dannfelt (1886). särsk. (i fackspr.) om skott l. andra stamdelar hos växter: bli tillräckligt vedartad för att kunna övervintra. HbTrädg. 4: 25 (1874; om rot hos vinstock).
e) (i vitter stil) om blomma: bli fullt utsprucken, slå ut; jfr II 2 b. Så fyllig som en mognad ros! Tegnér (WB) 5: 42 (1824). Sätherberg Dikt. 2: 123 (1842, 1863; bildl.).
f) till MOGEN 2 e. Fischerström 3: 420 (1787; om deg). Wingård Minn. 5: 158 (1847; om porter). Fries Växtr. 307 (1884; om ost). Julansjovisen, som tillverkades i slutet av september och beräknas ha mognat lagom till mitten av december. Barthel Sill 149 (1929).
g) (i fackspr.) om vätskelösning o. d.: gm lagring bli färdig (för användning o. d.). Man (gör) klokt i att låta .. (fernissa) stå och mogna under 2 à 3 år, innan den användes. TT 1896, M. s. 83.
h) till MOGEN 2 f. SD(L) 1898, nr 362, s. 4 (om vitmossa i bränntorv). Torvbunden mark, som ”mognat” efter effektiv dikning. SvSkog. 653 (1928).
i) (†) till MOGEN 2 g. Hülphers Norrl. 2: 162 (1775). I jordens gömda sköte mogna de ädla metaller. Wallin Vitt. 2: 355 (1830).
j) geol. till MOGEN 2 i. Utflackad relief åtföljes av mognade vattendrag med lugna, segelbara floder. Ramsay GeolGr. 185 (1909).
k) (i vitter stil) till MOGEN 2 j. Tegnér (WB) 3: 30 (1817). Då våren .. aflöser vintren och mognar till sommar. Fries BotUtfl. 1: 215 (1843).
l) nå sitt högsta l. bästa stadium, närma sig l. nå sin kulmen; fullbordas. Frese VerldslD 63 (1717, 1726; om rykte). Hans lycka mognar. Tegnér (WB) 2: 216 (1816). I olyckans tid mogna stora händelser. SvD(A) 1933, nr 99, s. 20.
3) till MOGEN 4. Nehrman Gift. 11 (1747). Han .. viste sig i manna-åren fullt mognad i flera Lärdoms-grenar. Wallquist EcclSaml. 1—4: 429 (1790); jfr MOGEN 4 a. En i ära mognad furste. Runeberg 1: 309 (1841). Ynglingen mognade på en gång till man. Odhner Lb. 238 (1869; om K. XII). Nationen tycks ha mognat åtskilligt på de senare åren. ST(A) 1929, nr 202, s. 5. — särsk.
a) till MOGEN 4 d; äv. om beslut, plan o. d.: bli färdig att sättas i värket. Rosenstein PVetA 1789, s. 69. Min plan har mognat. Cavallin (1876). Åsigterna (ha) mognat. Svedelius Lif 362 (1887). (Det är) kyrkomusiken, som först mognar till konst. Wegelius MusH 67 (1891). Efter lång och mognad pröfning. Hierta-Retzius ArbStug. 78 (1897).
b) (i vitter stil) till MOGEN 4 e: växa sig stark, bli fast rotad; äv. i p. pf., om estetisk smak: fullt utvecklad. Afund, högfärd, snålhet mogna gemenligen med åren. Hoffmann Förnöjs. Föret. 5 a (1752). Den italienska renässansens mera mognade smak. Schück (o. Warburg) LittH 1: 374 (1896).
c) (†) i p. pf. ss. adv.: moget. Mannen, mognadt ung. Atterbom Lyr. 2: 148 (1841).
4) (mindre br.) till MOGEN 5, i p. pf. ss. adj., i uttr. mognad ålder o. d. PH 2: 917 (1731). Så fort han nått mognad ålder. Larsson i By StugFolk 180 (1930).
5) till MOGEN 6 o. 6 a, i uttr. mogna för l. till ngt, bli mogen l. färdig för ngt. Ni är .. de dristigaste bofvar, som nånsin mognat för galgen. Stridsberg Landpr. 43 (1795). Låt oss för lyckan mogna. Valerius 2: 105 (1811). Det hvitnande hufvudet mognar till skörd. SKN 1841, s. 14. Hela menskligheten mognar till dom. Rudin 2Evigh. 2: 279 (1875, 1888).
II. (†) dep., i bet. 1, 3, 4 äv. refl.: bli mogen.
1) till MOGEN 1. Petreius Beskr. 1: 55 (1614). När .. (melonerna) mognas så gulna de något. Rålamb 14: 20 (1690). Broman Glys. 1: 209 (c. 1730; om säd). The åkrar och gärden, som äro belägne i dälderna .. mognas merendels mycket snarare, än the stora flaka fälten. Broocman Hush. 2: 5 (1736). Må qvalets frukt sig mogna. Atterbom SDikt. 1: 265 (1809, 1837).
2) till MOGEN 2.
a) till MOGEN 2 a. Cellarius 112 (1699; lat. text: maturesco). (Haremskvinnan är) ett barn, som alltför tidigt mognats i den döfvande haremsluften. SDS 1901, nr 174, s. 1.
b) om blomma; jfr I 2 e. Jes. 28: 4 (Bib. 1541). Jag (ser) blomman af min lycka, / Gå up och mognas hvarje dag. Strand Tidsfördr. 2: 39 (1763).
c) till MOGEN 2 g, h. (Om världen stode några tusen år till) då mognades desse Rättviksbergen på slutet nästan hel och håldne til Blyglantz. Tilas PVetA 1742, s. 27.
d) = I 2 l. Gudz straff mognas öfwer them (som icke bättra sig). Swedberg SabbRo 322 (1689, 1710). (England) der alla Kånster och Wettskaper lijka som altijd blåmstras och dageligen mognas. Rålamb 8: a 4 b (1691). Bergklint Vitt. 145 (1761).
3) till MOGEN 4. Gudh hafwer Hans Kongl. May:tt vthi Wijsdom, Förstånd och Manligheet .. låtit mognas. Stiernman Riksd. 1663 (1672). Han .. / I klokhet mognat sig. Runius (SVS) 1: 272 (1713). Hennes medvetande hade mognat sig. Kullberg SBer. I. 2: 63 (1847). — särsk. till MOGEN 4 e. Får .. (kärleken) mognas wäl, så blir han mera starcker. Runius (SVS) 1: 167 (1703). Thet onda mognas snart, som tistlar gå i frön. Kolmodin QvSp. 1: 559 (1732).
4) till MOGEN 6 o. 6 a, i uttr. mogna sig till l. för ngt, bli (l. göra sig) mogen l. färdig för ngt. När man .. sturdskas emot Lag, .. mognar man sig til straff. Sahlstedt Hoffart. 177 (1720). Då Kroppen mognat sig til jorden, / I flyttas må i högre Orden. Nordenflycht QT 1744, s. 42. Bremer Brev 4: 242 (1862).
III. tr.: göra mogen, bringa till mognad.
1) till MOGEN 1. (Tag reda på) Hvilka (växter) kunna mogna sit frö i Holland. Rudbeck Bref 321 (1687). Den sol, som markens frugter mognar. Stagnelius (SVS) 2: 383 (1821). Thor .., hvars ljungeldar rensa luften och mogna skördarna. Geijer Häfd. 359 (1825). Lidforss Kås. 3: 151 (1913). jfr (†): Man vet, i arken, / .. Af hvad på marken, / Som mognar fluidum, / Fans det ju der, / I rankor, frukt och bär. Bellman 1: 235 (1787). — särsk. (i vitter stil) mer l. mindre bildl. De frukter, som eftertanka utsått, och erfarenhet mognat. Posten 1769, s. 760. Det goda skall mogna en dignande skörd. Suneson GGrund 196 (1926).
2) till MOGEN 2.
a) till MOGEN 2 a β, med avs. på ägg: göra kläckningsfärdig (efter befruktning). (Springmaskhonorna) vandra in i blindtarmen för att mogna sina ägg. VerdS 94: 8 (1900).
b) till MOGEN 2 b, c; numera nästan bl. i p. pr., om läkemedel o. d., särsk. i uttr. mognande plåster o. d. Itt gott plåster til at mogna och vpwekia hårda bölder. BOlavi 188 b (1578). Mognande plåster. Tholander Ordl. (c. 1875). Hygiea 1896, 2: 462 (med avs. på starr). Mognande kryddor. Lindgren Läkem. (1902).
c) (†) till MOGEN 2 g. Himmelens och Stiernornars naturliga influentz och inlop, hafwa vti Bergen sina besynnerlige werckande, til at koka och mogna Metal. Muræus Arndt 4: 32 (1648). Tegnér (WB) 1: 161 (1805).
d) (†) till MOGEN 2 h. Solen maturerar vätskan och mognar jorden. Linné Sk. 102 (1751).
e) bringa (ngt) till full utveckling l. slutgiltigt skick, göra färdig, fullborda. 2SAH 2: 217 (1799). Det slägte som mognar Revolutioner. Geijer SvFolkH 2: 266 (1834). Tiden hade mognat stora frågor. Suneson GGrund 157 (1926).
3) till MOGEN 4. Rosenstein 1: 233 (1794). Kärleken och lifvets allvar mognade honom. Hedenstierna FruW 96 (1890). De år, / som mognat mig till man och dig till kvinna. Ahlman Liv 29 (1909). — särsk.
a) (†) till MOGEN 4 c. Hjelt Medicinalv. 2: 570 (i handl. fr. 1765). Mera studera och mogna sine insigter. Porthan BrCalonius 335 (1796). BL 12: 238 (1846).
b) till MOGEN 4 d; förr äv.: noga överväga l. genomtänka. Nordenflycht Svea 20 (1746). Mogna sitt svar. Crusenstolpe Mor. 3: 283 (1841). Lifvets allvar .. har .. mognat omdömet. NordT 1884, s. 72.
Särsk. förb.: MOGNA EFTER10 32, äv. 40. till I 1, om frukt o. d.: eftermogna. Päronen .. (böra) alltid tagas tidigt för att mogna efter. Abelin Frukt 214 (1902).
MOGNA FRAM10 4. (enst.) till I 2 i: (gm utvecklingsprocess o. d.) komma i dagen l. fram; i bild. Då den fördolda guldskörden .. skulle mogna fram i dagen. Högberg Baggböl. 2: 116 (1911).
MOGNA TILL10 4. till I 4: mogna i andligt avseende, bli förståndig. Ingelman 30 (1838, 1843).
Ssgr: A: (III 2 b) MOGNANDE-PLÅSTER. (†) mognande plåster. ApotT 1698, s. 23. Därs. 1739, s. 23.
B (i allm. i fackspr.): (I 2 a) MOGNINGS-DELNING. anat. mognadsdelning. Broman Männ. 1: 32 (1925).
(I 2 f, g) -KAMMARE. rum där ngt inställes för att genomgå mogningsprocess. TT 1927, Allm. s. 68 (för alkalicellulosa).
(I 2 f, g) -PROCESS. process varigm ngt bringas till mognad (användbarhet osv.). Den .. fuktade tobaken får genomgå en sorts mogningsprocess. 2NF 29: 244 (1919). Form 1936, s. 78 (i fråga om alkalicellulosa). särsk. fotogr. process varigm ljuskänsligheten hos en fotografisk emulsion ökas. 2UB 10: 352 (1907).
(I 2 f, g) -RUM. särsk. om ostkällare. Grotenfelt Mejerih. 145 (1881).
(I 3) -STUND. (tillf.) jfr -tid. Förstörd, förvissnad före mogningsstunden, / .. hur ömt begråter han (dvs. Lidner) i lagerlunden / hvar likes qval. Tegnér (WB) 8: 6 (1836).
Spoiler title
Spoiler content