publicerad: 1945
MOJÄNG mωjäŋ4 l. mo- l. må-, äv. (i sht förr) MOAJÄNG mω1a- l. må1a-, r. (l. m.) (Bergdahl Antip. 48 (1906) osv.) l. n. (Stenbock (o. Oxenstierna) osv.); best. -en, ss. n. -et; pl. -er ((†) moyens HT 1919, s. 24 (1789), Wedberg 1HD 409 (i handl. fr. 1792)).
Ordformer
(moajäng 1925. mojen 1702— c. 1820. mojeng 1784—1894. mojäng 1892 osv. moyen 1716—1904. moyeng c. 1760—1811)
Etymologi
(numera bl. vard.)
1) medel, utväg, möjlighet; förr äv.: tillvägagångssätt; vanl. i pl. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 219 (1702). (Han var) illfundig och qvick .. och föga nogräknad i moyenger. HSH 13: 299 (c. 1760). Det (blev) att söka ett annat moyen / Att bli qvitt ifrån lifvets buller och fläng. Runeberg (SVS) 2: 128 (c. 1828). Berenheim kunde visserligen inte hota honom till liv och lem. Men han hade andra mojänger att hämnas. Hellström Storm 109 (1935). — särsk.
a) (†) i pl., om (skådespelares o. d.) talang l. begåvning l. naturliga förutsättningar l. ”utförsgåvor”. I brist af moyenger blef .. (skådespelaren) ofta långsam och deklamatorisk. JournLTh. 1811, s. 677. (Skådespelaren) har i don Carlos roll .. en rik anledning att utveckla .. sina naturliga mojenger. AB 1838, nr 82, s. 3.
b) i pl.: resurser, tillgångar (i pängar l. varor). Jag (blir) nu .. obligerad till en annan och kostsammare levnad än mine förre moyens medgiva. Wedberg 1HD 409 (i handl. fr. 1792). Här finns mojenger. Blanche Kom. 30 (1850; om mat o. dryck). Hedenstierna Jönsson 237 (1894).
2) i pl.: grej(or), värktyg, don(ingar). Sturzen-Becker 3: 10 (1861). Alla slags manicker och mojänger. Rogberg Portug. 118 (1931).
3) (vard.) i uttr. hela mojängen l. mojänget, hela klabbet. I gryningen köra karlarna bykekar och hela mojänget till nyhuggen vak på sjön. Suneson GGrund 80 (1926).
4) (†) ngt som man har för handen, företag. Detta mojenget gick fort för sig. CAEhrensvärd Brev 1: 96 (1784).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content