SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MUSIKALIER mus1ika4lier l. 1-, l. 10302, sbst. pl.
Etymologi
[jfr d. musikalier, t. musikalien; av mlat. musicalia, n. pl. av musicalis, adj. (se MUSIKALISK)]
koll., om tryckta l. skrivna noter till musik, nothäften, noter. PT 1758, nr 39, Bil. s. 1. I musiksalen bör finnas .. notskåp för skolans musikalier. Bergqvist UndPlanRealsk. 182 (1906).
Ssgr: MUSIKALIE-AFFÄR. musikaffär. RTKatal. 1928, 4: 1020.
-HANDEL. [jfr t. musikalienhandlung] musikhandel, musikaffär. Ahlman (1872).
-SAMLING. konkret. Lundin NSthm 300 (1888).
Spoiler title
Spoiler content