publicerad: 1945
MUSK, sbst.2, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[sv. dial. musk; möjl. besläktat med sv. dial. muska, dugga (jfr dan. o. nor. dial. musk, duggrägn), o. MOSSA, sbst.1 — Jfr MUSK, sbst.1, MUSKIG]
(†) om ngt mörkt l. ngt som ger ngn ett mörkt l. dolskt utseende o. d. (ss. mörka o. yviga ögonbryn, nedhängande lugg, mörk hy, rynkning av pannan, mörk min o. d.). Sahlstedt (1773). Hvad är det för en musk, du sätter på dig? Tholander Ordl. (c. 1875). jfr: Han har .. en slags musk öfver ögonen .. är magerlagd, smal, och just inte illa växt. Björn Vestind. 29 (1791). — särsk. i vissa uttr.
a) [jfr motsv. uttr. i sv. dial.] se l. titta l. glo l. glupa under musk l. musken o. d., (blygt l. lömskt l. misstänksamt) titta under lugg. (”Avund”) glupar vnder musk. Stiernhielm Parn. 2: 7 (1651, 1668). The som see vnder musk .. fruchtar man före. Isogæus Segersk. 1139 (c. 1700). Hr Rousseau .. gifver stundom starka ögnakast, liksom något under musken. Björnståhl Resa 1: 100 (1770). ÖoL (1852).
c) gömma (ngt) under musken, dölja (ngt) på ett försåtligt sätt o. d. I Hof hon (dvs. skrymteriet) gerna trifs och under musken gömmes. Celsius GVasa 101 (1774).
Ssg: MUSK-ÖGD, p. adj. [fsv. muskögdher] (†) som har en mörk l. dolsk blick; som har mörka o. yviga ögonbryn (o. därigm får ett mörkt l. dolskt utseende). VarRerV 9 (1538). Han var .. muskögder och svartagtig. Björner HalfdÖst. 15 (1737). Ekblad 202 (1764).
Avledn.: MUSKA, v. (†)
2) i uttr. muska ögonbrynen, muska på l. med ögonen, rynka ögonbrynen (så att man får ett dolskt l. vredgat utseende)? Hon .. muskar ögonbrynen. Rosén FriKärlek. 3 (1840). Tholander Ordl. (c. 1875).
Spoiler title
Spoiler content