MÅ må4, v.3, mår, mådde mod3e2, mått mot4, mådd mod4.
Etymologi
[sv. dial. må(a); jfr mnt. meien (varav MEJA, v.), fht. māen, t. mähen, feng. māwan, eng. mow; besläktat med lat. metere, meja, skörda, o. MAD]
skörda; numera bl. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om skördande av ett växtslag (särsk. ärter, lin o. hampa) gm uppryckning med roten. Haar tu om Wåren sått, kan tu i Sommar måå. Palmchron SundhSp. 8 (1642). Ihre (1769). Var marken mycket stenig eller säden mycket kort, kunde det (i Uppland vid 1800-talets mitt) till och med en och annan gång hända att man mådde säden. Fatab. 1925, s. 105.
SAOB
