publicerad: 1945
MÅLE, sbst.1, r. l. m.; best. -en; äv. MÅLA, sbst.1, r. l. m. l. f.; äv. MÅL, sbst.6, r. l. m. l. n.; best. -en (VästeråsDP 24/5 1620 (: klockaremålen)) resp. -et (VästeråsDP 26/5 1621 (: klockaremålet)).
Ordformer
(mål 1610 (: klochare måll)—1621 (: klockaremålet). måla 1640—1860. måle 1655. målen, sg. best. 1620 (: klockaremålen). Se vidare ssgr nedan)
Etymologi
[fsv. mali, avtal, avtalad avgift, viss avgift till präst, motsv. isl. máli, avtal, lön till tjänstefolk; avledn. av MÅL, sbst.1]
(†)
1) kam. viss avgift till kyrkligt ändamål (i sht för avlöning av kaplan l. klockare). KOF II. 2: 335 (c. 1655; till kaplan). Aff Soknemännerna åå landet skola .. (klockarna) åhrlig måla i säd och andra pertzeler bekomma. Därs. 336. Möller (1790). jfr KAPLANS-MÅL, KLOCKARE-MÅLE. särsk. i utvidgad anv., om avgift, skatt o. d. i allm.; ss. senare ssgsled; se FÄRJE-, KO-, LEGO-MÅL m. fl.
2) om det understöd i form av spannmål o. d. som djäknarna under sin sockengång mottogo för sina studier; djäknehjälp; ngn gg äv. oeg., om (sammantiggd) matsäck i allm. Att dieknarna skulle få penninger för (dvs. i stället för) sin wanlighe mhåla. SynodA 1: 52 (1640). LfF 1860, s. 325 (oeg.). — Anm. I arkaiserande syfte förekommer måle (felaktigt) i bet. av ”visst rymdmått” (jfr MÅL, sbst.3 1 c) i följ. fall. En måle malt. Heidenstam Folkung. 2: 41 (1907).
Ssgr (till 1; kam., †): A: MÅL-KORN. (mål- 1737. måla- 1794) korn (l. spannmål) som lämnades ss. ”måle”; jfr korn 1 a, 4. Målkorn til pastoren. ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 79 (1737; i Härjedalen). 2VittAH 8: 245 (1794, 1808; efter handl. fr. c. 1541 fr. Västmanl.). —
B: MÅLA-KORN, se A. —
-SPANN, se C.
C: MÅLE-SPANN. (mål- 1660—1731. måla- 1539. måle- c. 1530—1690) om ”måle” (i form av spannmål) vars storlek beräknades efter ett visst antal spann för ett hemman (beräknat efter mantal); spann (säd) som lämnades ss. ”måle”; möjl. äv. (i sht i uttr. mål- och dammspann) om kontant ersättning motsvarande nämnda ”måle”; jfr damm-spann (sp. D 269). HH XI. 1: 35 (c. 1530). Almquist CivLokalförv. 2: 247 (cit. fr. 1539). (Att) målespannen (skulle) tagas till wijnhålldh (dvs. hållande av nattvardsvin), som många annorstädes brukligit ähr. VDAkt. 1671, VisitProt. s. 219. Effter Kyrckiowärdarne inthet få niuta måhlespannen, willja dhe eij gerna hafwa sådan syssla och möda. VgFmT II. 2—3: 83 (1690). Mål- och damspann (vid tiondeutdelningen). 2RA 3: 349 (1731).
Ssgr: målespann-korn. korn (l. spannmål) som lämnades ss. ”målespann”; jfr korn 1 a, 4. Almquist CivLokalförv. 3: 165 (i handl. fr. 1544).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content