SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1945  
MÅLE 3le2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar; förr äv. MÅLA, sbst.2, r. l. m. l. f.; pl. -ar.
Ordformer
(-a 15431820. -e 1879 osv. målar, pl. 1747 osv.)
Etymologi
[fsv. male (i ortnamn), intaga på utmark, torp, eg.: avmätt jordstycke, avledn. av mal, mått (se MÅL, sbst.3)]
(bygdemålsfärgat i södra Sv., i sht i Småland) nybygge; torp. Thulin Mant. 1: 39 (cit. fr. 1543; i Möre i Smål.). Några hemman .. (i Madesjö i Smål.) som hafva torp, dem de kalla Målar, på sina egor. VetAH 1747, s. 136. Huls rödja, liksom alla andra rödjor, torp, hult och målar växte. Suneson GGrund 52 (1926; i Norra Vedbo i Smål.). Thulin Mant. 2: 133 (1935).
Spoiler title
Spoiler content