SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÄKLERSKA 3klerska2, stundom mäk3-, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(mechler- 1638. meckler- 1676. mekler- 1671. mäklar- 1623. mäkler- 1638 osv. mäkelska 1684)
Etymologi
[jfr d. mæglerske; avledn. av MÄKLA]
1) kvinnlig medlare l. underhandlare l. mellanhand o. d.; jfr MÄKLARE 1. Schroderus Albert. 1: 39 (1638). Förgäfves sökte man att genom syster Eva som mäklerska utverka tillstånd för Eleonora att (osv.). Jolin Eremit. 174 (1883). jfr FREDS-MÄKLERSKA.
2) (†) kvinna som driver handel (stundom ss. ombud för den ursprunglige ägaren) med begagnade saker (särsk. avlagda kläder); jfr MÄKLARE 3. OxBr. 3: 51 (1623). Sundén (1887). jfr KLÄD-MÄKLERSKA.
Spoiler title
Spoiler content