SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÖRJA mœr3ja2, v.2 -ade.
Etymologi
[sv. dial. mörja; möjl. etymol. identiskt med MÖRJA, v.1; beträffande ordets uppkomst o. betydelseutveckling jfr MÖLJA, v.2]
(numera föga br.) brinna sakta o. utan låga, glöda under askan, pyra. Det är bekant, at det träd, som af Victriol-syran blifvit angripit, brinner långsammare och med blåaktig, mörjande, men ej fladdrande, eller med häftig låge. Hülphers Dal. 353 (1762). Dalin (1853). Lundell (1893).
Spoiler title
Spoiler content