SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÖRSK, adj.; adv. -T.
Ordformer
(mursk 1639. mörsk 1578c. 1710)
Etymologi
[sv. dial. (Hall.) mölsk; jfr ä. d. mørsk, syrlig, d. møsk, halvrutten, syrlig; jfr äv. d. dial. musken, nor. dial. møysken, ävensom t. dial. musch(ig); av ovisst urspr. — Jfr MUSKEN]
(†) syrlig; kärv; i sht om frukt; äv. om smak. BOlavi 57 a (1578). Then siwke skal vndfly alt thet som swrt, bittert, mörskt och grofft är. Dens. 78 a. Palmberg Ört. 52 (1684). Valleria Hush. 6 (c. 1710).
Ssg: MÖRSK-ÄPPLE. (†) äpple med sur l. syrlig smak; jfr krisk-äpple. Valleria Hush. 8 (c. 1710).
Spoiler title
Spoiler content