SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1945  
MÖRSARE mœr3sare2, förr äv. MYSARE l. MYSSARE l. MÖSARE l. MÖSSARE, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. = (ArkliR 1535, avd. 1 (1540) osv.) ((†) -arer ArkliR 1560, avd. 5, KKD 7: 221 (1701)); förr äv. MYSER l. MÖRSER l. MÖSER l. MÖSSER, r. l. m.; pl. =.
Ordformer
(marsare 1687 (: Fyrmarsare). merszer 1558. moszer 1671 (: Fyrmoszer). mysare 1615 (: Fyremysare)1715 (: fyrmysare). müser c. 1705. mysere c. 1630. myssa 1602 (: Fyrmyssor, pl.). myszer 1671 (: Fyrmyszer). mörsare (-sz-) 1685 osv. mörs(s)er 15561668. mörs(s)i(j)er 15551556. mösa 1668 (: Fyrmösa). mösare 15591706 (: fyrmösare). möser 15571691 (: Fyrmöser). mössa 1694 (: Fyrmössa). mössare 1563 (: Fyr werckz mössare)1657 (: fyrmössare). mösser 15401638 (: fürmösser). mössere 1562 (: krut mössere). mössla 1676 (: Fyrmössla). i ssgr. mossar- 1563 (: mossar lod). mosse- 1562 (: Mosse kopp(er)). möis(s)are- 1556 (: möissarelåda)1557 (: möisare lodh). mörse- c. 1570 (: mörsestycken). mösera- 1566 (: Mösera stolar). mösere- 1567 (: Mösere fyrbolssecker). mösse- 1562 (: mösse kopp(er)). mössere- 1556 (: mössere lod))
Etymologi
[liksom d. mørser av t. mörser, mortel, artilleripjäs, av fht. morsari (jfr fsax. morsari), en med anslutning till t. dial. morsen, mürsen, stöta, krossa, gjord ombildning av lat. mortarium (se MORTEL). Formen mösare motsvarar y. fsv. möser, av mnt. moser, nt. möser]
1) (i fackspr.) mortel. ArkliR 1535, avd. 1 (1540). BotN 1924, s. 199. — jfr STÅL-MÖRSARE.
2) mil. urspr.: kort artilleripjäs för kastning av projektiler i starkt krökta banor; numera ofta om kastpjäs i allm.; jfr HAUBITS 1, MORTEL 2. G1R 26: 726 (1556). Alle canoner och mörsare, som hädanefter vid styckebruken i riket gjutas. PH 8: 186 (1766). De Kruppska mörsarna. Bauer SvArmHäls. 126 (1924). — jfr BOMBARDER-, FYR-, FÄLT-, FÖLJE-, HAKE-, HAND-, HANDGRANAT-, JÄRN-, RAPPHÖNS-, SKYTTEGRAVS-, STORM-MÖRSARE m. fl. — särsk.
a) liten mörsare använd för provning av styrkan hos krut. VetAH 1755, s. 113. Krutets styrka pröfvas väl säkrast medelst kulors kastning genom små mörsare, hvartil inrättningar vid krutbruken finnas. Rinman 1: 1080 (1788). 3UB 8: 766 (1939). jfr PROV-, PÄNDEL-MÖRSARE.
b) bildl. Stolt mot himlen reser sig teleskopet, / Mörsaren, som beskjuter fästets vallar. Topelius NBlad 176 (1870).
3) (†) elliptiskt för MÖRSAR-FARTYG (se nedan under ssgr). Celsius G1 2: 131 (1753).
Ssgr (i allm. till 2; i sht mil.): MÖRSAR- l. MÖRSARE-BARKASS. (förr) sjömil. jfr -fartyg. CAEhrensvärd Brev 1: 191 (1789). Hägg Segel 25 (1935).
-BATTERI. jfr batteri 2, 3. Tersmeden Mem. 2: 165 (1735). Hedin Front. 99 (1915).
-BLOCK. (förr) underlag utan hjul för mörsare med fast o. hög elevation; jfr -lavett samt block 3 g. 2RA 3: 801 (1734). 3UB 5: 658 (1926).
-BÅT. (förr) sjömil. jfr -fartyg. Franzén Minnest. 1: 212 (1817). Mankell Krigsm. 553 (1865).
-BÄDDNING. (mindre br.) jfr bäddning 2 b. Hazelius Bef. 27 (1836). 2NF (1913).
-ELD. jfr eld 9 b. Busch Fästn. 31 (1888).
-FARTYG. (förr) sjömil. till skärgårdsflottan hörande örlogsfartyg, huvudsakligen bestyckat med en l. flera mörsare; jfr bomb-skepp. KrigVAH 1810, s. 100. 3UB 5: 651 (1926).
-FYRBOLL. (†) avsedd att kastas medelst mörsare; jfr fyr-boll 1. ArkliR 1565, avd. 38. Därs. 1566, avd. 8.
Ssg: mörsarfyrbolls-säck. (†) påse av lärft o. d. som omslöt brandsatsen till en ”mörsarfyrboll”. ArkliR 1567, avd. 6.
-KALIBER. jfr kaliber 4. Hazelius Artill. 139 (1833).
-KAMMARE. (förr) om den bakre, för laddningen avsedda delen av en mörsare; jfr kammare, sbst.2 6 c α. VetAH 1741, s. 108. Hazelius Artill. 125 (1833).
-KAR. (förr) sjömil. jfr kar, sbst.1 3 c. Lavén Sjökr. 104 (1854). UFlott. 3: 37 (1882).
-KASEMATT. (förr) jfr kasematt 1. KrigVAH 1853, s. 114. 2NF 13: 1188 (1910).
-KAST, n. (numera knappast br.) jfr kast, sbst.4 I 1 a β; förr äv. konkret. Törngren Artill. 3: 9 (1795). Som Mörsare kasten äro mycket dyra och nogheten att träffa .. är af yttersta vigt, så (osv.). Därs. 31. —
-KITTEL. (†) = -värn; jfr kittel, sbst. 2 b. Ståhlsverd 100 (1755).
-KOPPAR. (förr) använd till förfärdigande av mörsare. ArkliR 1562, avd. 26.
-KVADRANT. (förr) vid mörsare använt instrument för bestämning av elevationen; jfr kvadrant b β. KrigVAT 1834, s. 6.
-LAVETT. Grundell UnderrArtill. 215 (1705).
-LAVETTAGE. UFlott. 3: 37 (1882).
-LÅDA. (förr) om lavett för mörsare; jfr låda, sbst.1 2 a. ArkliR 1555, avd. 5 (1556).
(2 b) -PROV. provning av krut medelst skjutning ur en liten mörsare. Wetterdal Grufbr. 155 (1878).
-RIKTKVADRANT ~102. (förr) = -kvadrant. KatalFlottUtst. 1897, s. 28.
-SKOTT. Jensen Mickiewicz Tad. 49 (1898).
-SKRAPA, r. l. f. (förr) för rengöring av loppet i en mörsare. Hazelius Artill. 71 (1833).
Ssg: mörsarslups-division. (förr) jfr division 6 b α. KrigVAH 1816, s. 287.
-STOL. (förr) visst slags lavett för mörsare. ArkliR 1562, avd. 18. Holmberg Artill. 3: 192 (1883).
-VAGN. (förr) för transport av mörsare. KrigVAT 1850, s. 184.
-VÄRN. (numera mindre br.) batterivärn för bestyckning med mörsare. Hazelius Bef. 27 (1836). 3NF (1931).
Spoiler title
Spoiler content