SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1946  
NAMISENICK, m.
Etymologi
[av ry. namjestnik, ståthållare, vicekonung]
(†) under det svenska östersjöväldets tid benämning på svensk ståthållare i de baltiska provinserna. Jagh Jöran Boije, stådthåller och namisenick till Räfle. SvTr. V. 1: 72 (1593).
Spoiler title
Spoiler content