publicerad: 1946
NATURALIER nat1ɯra4lier l. -u-, äv. 10302 (natura´lier Weste; - -ráliärr Dalin), äv. (numera bl. i bet. 2, men där regelbundet) NATURALIA -a4lia, sbst. pl.
Ordformer
(naturalia i bet. 1 1706, i bet. 2 1910 osv. naturalier i bet. 1 1677—1781, i bet. 3 1728 osv., i bet. 4 1818—1846)
Etymologi
[jfr d. naturalier, naturalia, t. naturalien, naturföremål, eng. naturalia, könsorgan; av lat. naturalia, substantiverad n. pl. av naturalis (se NATURAL-)]
1) (†) (natur)anlag, (natur)begåvning. Baazius Posse 118 (1677). Såssom .. iag .. förnummit honom wara begåfwad med goda naturalia till det wördige Prädicko Embetetz förrättande. VDAkt. 1706, nr 155. Livin Kyrk. 5 (1781).
2) (naturalia) [med utgångspunkt i lat. naturalia non sunt turpia] (mera tillf.) om vissa fysiska förrättningar som anständighetskänslan bjuder människan att utföra avsides l. osedd. Sylwan (o. Bing) 1: 125 (1910). (I de av Ovidius skildrade älskarnas o. älskarinnornas) förbindelser ingår icke ens ett sken av idealitet, utan allt rör sig om de mest oförfalskade naturalia. Schück AllmLittH 1: 256 (1919).
3) naturföremål (djur, växter, mineral o. d.); numera bl. om dylika föremål som insamlas för studieändamål o. d., särsk. för att i oförändrat tillstånd l. på olika sätt preparerade l. konserverade förvaras i privata l. offentliga vetenskapliga samlingar. PH 1: 767 (1728). Elementer äro simpla ting, men Naturalier äro sammansatte kroppor utaf Elementer, genom Skaparens allvisa hand. VetAH 1740, s. 411. (I skolan skall) finnas en samling af naturalier. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. C 4 a. Under sina många och långa resor hade den bortgångne sammanbragt betydande samlingar av naturalier och etnografika. SvD(A) 1930, nr 52, s. 5. Lychnos 1944—45, s. 2.
4) (†) i uttr. i naturalier, i varor l. arbete o. d., ”in natura”; jfr NATURA-. Geijer I. 1: 80 (1818). Vårt löningssätt — i naturalier. Tegnér (WB) 5: 508 (1825). Detta (att riksdagen beslöt bevillning utan att bestämma dess belopp) var vanligt med gärder, som utgingo i naturalier. Geijer SvFolkH 3: 39 (1836). Agardh BlSkr. 2: 219 (1846).
-KABINETT. äldre benämning på (lokal för) naturaliesamling, naturhistoriskt museum. Linné MusReg. XIII (1754). 2SvKulturb. 3—4: 66 (1935; om ä. förh.). —
-KAMMARE. (†) = -kabinett. SvMerc. V. 2: 293 (1759). VGR 1795, Verif. s. 138. jfr: Jordklotet är .. intet annat, än en Naturalie-Samling af den allvise Skaparens mästerstycken, fördelt uti tre Naturalie-Kamrar. Linné MusReg. III (1754). —
-SAMLING. särsk. konkret. Linné MusReg. I (1754). Svenska normallyceum (i Hfors) har en ganska storartad naturaliesamling, .. bestående af en mängd uppstoppade djur, pressade växter och mineralier. PedT 1897, s. 252. Lychnos 1944—45, s. 12.
Spoiler title
Spoiler content