publicerad: 1947
NEDLÄGGA ne3d~läg2a l. (i sht vard.) NERLÄGGA ne3r~, äv. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) NEDERLÄGGA ne3der~, v. -er, -lade, -lagt, -lagd (se för övr. LÄGGA, v.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (numera företrädesvis ss. senare led i ssgr, t. ex. ARBETS-NEDLÄGGELSE), -NING; -ARE.
Ordformer
(ned- 1555 osv. nedder- 1631—1644. neder- (-dh-) 1524—1937. ner- (-ee-) 1656 osv. nid- (-dh-) c. 1580—1752. nide- 1662. nider- (-ij-, -dh-) 1524—1642. nidir- 1590. näder- 1643—1644. Se för övr. LÄGGA, v.)
Etymologi
Anm. Beträffande ordets bruklighet i förh. till den fria förb. LÄGGA NED gäller särsk., att den fasta ssgn NEDLÄGGA så gott som alltid användes i bet. 14 o. föredrages framför den fria förb. i åtskilliga (oeg. l. bildl.) bet., t. ex. 3, 4, 9. Se för övr. anm. 2:o sp. 273.
A. lägga ngt ned på marken l. golvet l. från sig o. dyl. o. i bet. som närmast äro att uppfatta ss. utvecklade ur denna bet.; jfr NED, adv. 1, LÄGGA, v. I 1, 2, 3, 9, 19 m. fl.
1) lägga (ngt) ned på marken l. golvet o. d.; ofta närmande sig bet.: lägga ifrån sig (ngt som man har i handen l. bär o. d.). Nedlägga en krans på graven. Han nedlade sin börda på marken. G1R 27: 89 (1557). Nederlägger edre Piqver, med Spitzen föruth. Söderman ExBook 44 (1679; kommandorop). (Ärkebiskopen) nedlade sin hatt och staf för S. Eriks Skrin. Botin Utk. 700 (1764); jfr 2. Alla som .. vilja byta, framlägga sina kort, de öfriga nedlägga sina. HbiblSällsk. 1: 321 (1839; i ”bytesspelet”). Här nedlade Putting äntligen helt försiktigt sitt paket. Siwertz Varuh. 31 (1926). — särsk.
a) (†) i fråga om starroperation enligt depressionsmetoden: trycka l. pressa ned; jfr DEPONERA 4. Acrel Chir. 99 (1759, 1775).
b) (†) bildl., i uttr. nedlägga sin fägring, härlighet o. d., ”avkläda sig” sin fägring resp. härlighet; jfr 2. Här har til någon tid sin fägring nederlagt / Den, af hvars Däjlighet sig Solen ej kund' mätta. Frese VerldslD 114 (1722, 1726). Wirsén Jul. 46 (1887).
2) (i sht i vitter stil) bildl., i ett stort antal uttr. som symbolisera upphörandet av en viss värksamhet o. d. (stundom med särskild tanke på att upphörandet står i samband med döden), t. ex. nedlägga vapnen l. sina vapen (förr äv. vapnet), inställa fientligheterna, ge sig, kapitulera, nedlägga pännan l. sin pänna, sluta att skriva (särsk. i fråga om skriftställarvärksamhet), nedlägga kronan l. spiran l. sin krona osv., nedstiga från tronen, abdikera, nedlägga vandringsstaven, dö; jfr 22. RARP 1: 30 (1627: Wapnen). The Longobarders Konung .. (lät) sigh öfwertala .., så at han nederladhe sijne Wapn. Schroderus Os. 2: 443 (1635). At Ni äntlig vill nedlägga vandringsstafven, / Och svimla ned i grafven. Bellman Gell. 42 (1793). När (målaren) Flandrin 1864 nedlade sin pensel och gick att öga mot öga skåda de himmelska ting, hvilkas bilder han i detta lifvet sökt framställa. Estlander KonstH 121 (1867). I hopp att läsaren inte tröttnat att följa mig under mitt flackande från stad till stad nedlägger jag nu pennan. Wrangel Forskn. 334 (1917). — särsk.
a) (†) i uttr. nedlägga budkavle o. d., uraktlåta att vidarebefordra budkavle. Lagförsl. 454 (c. 1606). Han hadhe näderlagtt Crononess Buudh kafla. ÅngermDombRenov. 1643, fol. 82. NF 2: 1293 (1878; om ä. förh.).
b) (†) i uttr. nedlägga brev o. d., uraktlåta att vidarebefordra brev osv. till vederbörande adressat o. d. (Låt) oss forsthå .. om .. varth breff bleff plath niderlagth oc inthet om taladh. G1R 4: 112 (1527). Blef Klockaren i Huethlanda, som haf(ve)r nedlagt Capitels bref, pålagt böta — 1 Rdr. VDVisitP 28/7 1669. BL 16: 144 (1849).
c) (†) i uttr. nedlägga ngns vapen, få l. tvinga ngn att inställa fientligheterna l. ge sig. RARP 1: 10 (1626).
3) mer l. mindre bildl., för att beteckna att ngt överlämnas l. framföres till ngn, i sht på ett ödmjukt l. respektfullt sätt; vanl. i uttr. nedlägga ngt (in)för l. hos ngn l. (in)för ngns fötter o. d.; jfr LÄGGA, v. I 2 a.
a) (numera bl. tillf., arkaiserande) med mer l. mindre konkret obj.: (ödmjukt) överbringa (ngt) ss. offer l. gåva o. d. Stiernhielm Arch. B 3 a (1644). De (båda friarna) nedlade för henne hvar sitt hierta stort af alla Dygder. Mörk Ad. 1: 59 (1743). Medföljande bägge böcker äro offer af hr Rühs, som han kommitterat mig att nerlägga för min bror. MoB 9: 141 (1804). Hagberg Pred. 1: 66 (1814). särsk. (†): (till ngn) erlägga (betalning, böter). Dalin Hist. III. 1: 331 (1761). Nohrborg 21 (c. 1765).
b) (†) till ngn (ödmjukt) framföra (hälsning, uttryck för tacksamhet, vördnad o. d.), betyga (sin tacksamhet, vördnad osv.). Riksens Prästerskap nedlägga .. för Eders Kongl. Maj:ts höga Thron, skyldigste tacksäjelse för all Kongl. ynnest, mildhet och nåd. HC11H 7: 185 (1686). Nedlägg min hjärtligaste, vördsammaste hälsning för din ädelmodige pappa. MoB 7: 91 (1809). 3SAH 11: 262 (1896: en hyllning).
c) (†) (ödmjukt) framföra (en bön, önskan, begäran o. d. till ngn). VDAkt. 1698, nr 410. (Församlingarna) utvalde ibland sina ledamöter deputerade, som personligen nedlade inför Konungen deras bönfallan om .. (L. A. Palms) utnämnande till Kyrkoherde. BL 11: 8 (1845).
4) med avs. på aktstycke l. inlaga (l. skriftligt framställd ansökan, begäran, protest o. d.) som ingives till myndighet, överhetsperson o. d.: ingiva, inlägga, inlämna, överlämna; numera bl. (föga br.) allmännare: i vederbörlig form framställa l. framföra (en protest o. d.); jfr LÄGGA, v. I 3 c. Vad mot Lagmannen nedlade parten med sex och Lagmannen med tolf mark. Nordström Samh. 2: 602 (1840). (Jag) nedlade .. till protokollet en reservation. De Geer Minn. 1: 156 (1892). Östergren (1933: protest).
5) (†) avlägga (prov, ed, trosbekännelse); lämna l. ge l. visa (prov på ngt); jfr LÄGGA, v. I 9 c. Effter sin nidlagde eedh witnade (Sone) att (osv.). VRP 18/2 1625. (Flachsenius) hafver här vidh Academien många vackra prob nederlagt. ConsAcAboP 3: 71 (1665). Medan kejsaren vandrade till kyrkan för att nedlägga sin trosbekännelse, föll regnet (osv.). Lönnberg Kåre 101 (1887).
6) (†) geol. ss. vbalsbst. -ning, avsättning ss. sediment. Wikström ÅrsbVetA 1823, s. 487. Därs. 1829, s. 191.
B. lägga (ngt) nere i l. under ngt o. dyl. o. i bet. som närmast äro att uppfatta ss. utvecklade ur denna bet.; jfr NED, adv. 3, LÄGGA, v. I 1, 2, 3, 9, 10, 19 m. fl.
7) anbringa (ngt) så att det kommer att ligga nere (i l. under ngt); särsk. i fråga om inläggning av matvaror för konservering; med avs. på ledning o. d. ofta pregnant: lägga ned i marken, golvet o. d. Nedlägga ngt till förvaring i en kista. Nedlägga en telefonkabel, en elektrisk ledning. The .. fwnno .. barnet nederlagt j krubbon. Luk. 2: 16 (NT 1526). För att framkalla bilden blefvo de exponerade bladen först nedlagda i ett bad af ljumt vatten. TT 1872, s. 220. Det finnes mycken likhet mellan denna strid (om att få skapa opinionen) och kampen om honan: det gäller hvem som skall få nedlägga fröet till ett kommande. Strindberg TjqvS 5: 49 (1880, 1909). (Krabborna) kokas strax efter fångsten och nedläggas i bleckburkar. SvD(A) 1927, nr 94, s. 12. Nedläggandet av en ny kloakledning. Hellström Malmros 41 (1931). — särsk.
a) i fråga om begravning; numera bl. (tillf.) i uttr. nedlägga ngn i graven o. d., förr äv. utan prep.-bestämning: begrava. Efter vij nu denne rese ähre mötte och sammankompne att nederlegge Hennes S(alig) M:tts lijk. AOxenstierna 1: 621 (1626). Hvad är det, som hugsvalar det sörjande hjertat, då våra Vänner nedläggas i grafven? Hagberg Pred. 1: 59 (1814).
b) (†) övergående i bet.: (undan)-gömma, överskyla. Bullernæsius Lögn. 168 (1619). Carthusienserne, hos hvilka allena hela gudaktigheten ligger så förvarad och nedlagd, at man näpligen får blifva henne någon tid varse. Lundberg Paulson Erasmus 188 (1728).
c) (†) bildl., i uttr. nedlägga ngt i glömskan, glömma. (Att jag) All fiendskap och alt hath i Glömskan nedlagt har. ÖB 120 (c. 1712).
8) (numera knappast br.) placera (ngt) på en viss plats l. inlämna (ngt hos ngn) till förvaring, deponera o. d.; äv. bildl. SvTr. V. 1: 246 (1617). Han hade nederlagt några båckschin hoos Biörn glassmester i förvarning. VRP 1635, s. 601. (Dessa vittra arbeten voro) blott ämnade för tidehvarfvet, eller nedlagde hos förtroendet. GustafIII 1: Föret. 1 (1806). Cavallin (1876). — särsk. (†): lägga (handelsvara o. d.) på upplag l. på nederlag, lägga upp. G1R 1: 214 (1524). Stapel .. (dvs.) en siöstad, hwarest köpmän från andra orter hafwa frijhet at nedlägga sina wahror. Spegel 480 (1712). PH 13: 84 (1784).
9) i bildl. anv. som mer l. mindre direkt utgår från föreställningen att ngt anbringas i ngt; särsk. i uttr. nedlägga ngt i ngt resp. hos ngn.
a) för att beteckna att ngn l. ngt (särsk. av naturen l. Gud) utrustas med andliga l. kroppsliga resurser resp. naturrikedomar l. krafter o. d. Naturen har nedlagt vissa instinkter hos djuren. Stoore Kopparberget .., ther Gudh och Naturen, en stor skatt i Kopparådrorne nederlagdt hafwer. PrivBergsbr. 1649, 2: L 3 b. Gud hafwer förmodeligen nederlagt hoos honom (dvs. en viss studerande) goda gåfwor. VDAkt. 1678, nr 338. I allt skapadt finnes en själfupphållelsedrift nedlagd. 3SAH 4: 148 (1889).
b) för att beteckna att ngn l. ngt ger ngt (särsk. ett litterärt värk l. konstnärlig framställning o. d.) ett visst drag, en viss egenskap l. innebörd o. d.: inlägga. 2SAH 12: 322 (1827). Den s. k. författaren har dock i sitt verk icke nedlagt det minsta af sin egen personlighet. Lysander RomLittH 25 (1858). En äkta tanke, gripen ur det nordiska lifvets djup, ligger nedlagd i denna fest (dvs. Nordisk fest till fädrens minne). Weibull LundLundag. 177 (1889). Vetterlund StDikt. 73 (1894, 1901). särsk. (†) refl., med saksubj., i uttr. nedlägga sig i ngt, inläggas i ngt. Ljunggren Est. 1: 170 (1856).
c) för att beteckna att ngn framlägger l. ger uttryck l. form åt ngt i ett visst värk. Järta 2: 398 (1824). Resultaten af sina forskningar .. nedlade han i ett stort antal skrifter. NF 20: 725 (1897). Söderhjelm ItRenäss. 108 (1907).
d) (†) allmännare, refl., med saksubj. I vexternes (s. k.) excrementer (ha) inga ämnen ifrån vexten nedlagt sig. Agardh Bot. 2: 172 (1832).
10) bildl., för att beteckna att ngn använder sina materiella l. kroppsliga resurser för ett visst ändamål: placera l. investera (pängar i ett företag o. d.), offra (pängar l. arbete l. tid o. d. på ngt), ägna (omsorg l. tid o. d. åt ngt); särsk. i uttr. nedlägga ngt i l. på ngt; jfr LÄGGA, v. I 9 c β, 10. Nedlägga ett visst kapital i en rörelse. Hela hans förmögenhet är nedlagd i obligationer. Han hade nedlagt mycket pängar på utsmyckningen av villan. Skalden nedlade ett stort arbete på dikternas utformning. Therföre betörffue i (dvs. biskop Brask) ecke scriffue at Cronan haffuer ther (dvs. i kyrkor o. kloster) inthet niderlakt oc bör för then skyll inthet tage ther vpp i gæn. G1R 2: 85 (1525). Förtjenar den fattiga Nybyggarens nerlagda svett och möda på Rikets ödemarker, mindre afseende af mennisko-vännen och af Styrelsen, än Bruks-idkarens nerlagda capitaler? LBÄ 14—15: 142 (1798). Lappen har .. svaghet för att nedlägga penningar i kopparkärl, filtar, granna kläder, kör-redskap etc. Düben Lappl. 183 (1873). Han nedlade sina pengar i tidningen och sökte där göra dem så räntebärande som möjligt. Moberg Rosell 59 (1932).
11) (†) i uttr. nedlägga en grund för ngt, lägga en grundval l. fastställa en princip för ngt; nedlägga en grundsats, fastställa en princip; nedlägga ngt såsom en grundsats l. självklar sats, fastställa ngt ss. en princip l. ss. ngt självklart; jfr LÄGGA, v. I 12 (a). Han (dvs. Linné) nedlade 2 olika grunder för djurens och vexternes system. Agardh Bot. 1: 161 (1830). Samtiden 1873, s. 10. Därs. 1874, s. 742.
C. bringa ngt i liggande ställning l. fälla ned ngt l. lägga sig o. dyl. o. i bet. som närmast äro att uppfatta ss. utvecklade ur denna bet.; jfr NED, adv. 5, LÄGGA, v. I 1, II 1 m. fl.
12) bringa (ngt) i liggande ställning; äv.: fälla l. vika ned. En figur, som liknar ett nedlagt s. Mecklin BegTonk. 23 (1802). (Jordugglorna) sitta .. framåthukade, .. med slätlagda fjädrar och nedlagda plymer. Rosenius SvFågl. 3: 59 (1927). — särsk.
a) (i vitter stil, numera bl. tillf.) i uttr. nedlägga sitt huvud i ngns knä l. sköte, lägga sig ned med huvudet i ngns knä. HC11H 5: 59 (1671).
13) betecknande att ngn lägger sig l. placeras i liggande ställning (i bädd o. d.).
a) (numera bl. tillf.) tr.: lägga (ngn) i en säng l. till sängs, bädda ned (ngn). BOlavi 185 a (1578). Man .. (bör) nedherläggia honom (dvs. den sjuke) vthi een reen Säng. L. Paulinus Gothus Pest. 85 b (1623). särsk. (†) om Gud: lägga (ngn) på sjukbädden (o. låta honom dö). Dalin Arg. 2: 375 (1734, 1754).
b) (†) i pass.: bli sängliggande på grund av sjukdom; äv. övergående i bet.: insjukna (o. dö); stundom med tanke företrädesvis på döden; äv. i uttr. nedläggas (på sängen l. sotsängen o. d.) i l. av en viss sjukdom. (När) hennes M(ajestä)tt vti Barnseng nederlades. HovförtärSthm 1624, s. 107. I staden är commendanten Hårdens fru nerlagd. Ekeblad Bref 2: 99 (1658). Emädan Konungen (dvs. K. X G.) .. war nederlagd, (har man) måst sökia alla the wägar, som till Freden förde. RARP 8: 170 (1660). Om våren samma år nedlades Johan (III) af en tärande sjukdom. Geijer SvFolkH 2: 293 (1834). Att Erik Sparre, ehuru redan nedlagd på sotsängen, hade beslutit att låta föra sig till Stockholm. Malmström Hist. 1: 309 (1855). AnderssonBrevväxl. 2: 399 (1860).
c) [fsv. nidherläggia sik, nidherläggias] (†) refl. o. i pass.: lägga sig; särsk.: gå till sängs. När tu nedherlegger tigh eller vpståår. 5Mos. 6: 7 (Bib. 1541). Job 27: 19 (Bib. 1541: nedherlegs). Jag trygg mig nederlade, / Ty vård han (dvs. Gud) om mig hade. Ps. 1819, 429: 2. Man (måste) nedlägga sig på däcket .. för att icke kastas öfver bord. Trolle Duvall 1: 314 (1875). särsk. (enst.) bildl., om dimma; jfr LÄGGA, v. II 1 b β. När dimban, then följande förmiddag .., hade aldeles nedlagt sig, och himmelen var fullkommeligen klar. Humbla Landcr. 388 (1740).
14) med vapen l. jaktredskap o. d. fälla till marken (o. döda) ngn l. (se c) tillintetgöra ngt.
a) (i sht hist. o. i vitter stil) med avs. på person: i strid fälla till marken l. nedhugga l. nedgöra l. döda; förr äv. allmännare: besegra. Josua nedherladhe Amaleck och hans folck genom swärdz egg. 2Mos. 17: 13 (Bib. 1541). Att Jacob Pontusson .. skall haffve på een gångh niderlagt till 9000 man af Dimetris folk. AOxenstierna 2: 25 (1609). Han bleff ther och såsom tilförende aff the Poler niderlagd och tilbaka iagat in vti Rydzland igen. Petreius Beskr. 2: 30 (1614). Snoilsky 2: 66 (1881). VLitt. 2: 415 (1903).
b) med avs. på djur: vid jakt fälla till marken l. döda l. skjuta o. d. G1R 15: 316 (1543). År 1860 nedlades i vårt land 144 björnar. Berlin Lsb. 68 (1863). SFS 1938, s. 561.
c) (i vitter stil) oeg. l. bildl., med sakobj.: besegra, tillintetgöra o. d. LPetri 2Post. 22 b (1555). Hur mörkrets makt / Du nederlagt, / Är runt kring världen sport. Ps. 1937, 530: 2. särsk. (†) med avs. på flotta, skepp, fästning o. d. Wor skipzflotta haffuer niderlagt en hel hop aff the Lubskes skip. G1R 10: 190 (1535). 1VittAH 4: 264 (1783).
15) (†) med sakobj.: komma (ngt) att falla omkull; störta omkull l. riva ned (byggnadsvärk o. d.); lägga (stad, byggnad o. d.) i ruiner; fälla (träd o. d.); komma (säd) att lägga sig; slå (säd); äv. med saksubj. Thå nw thenne stadhen Vinet niderlagder war .., Thå wardt Visby på Gotland vptaghit i gen. OPetri Kr. 35 (c. 1540). The skole nidh läggie then träbygningenn, som the emot Lagh hafue vpsat her i Stadhenn. SthmTb. 21/4 1600. Nils Iönson skall nedlagt en stätta. VRP 1/3 1736. (Bells skördemaskin) nedlade tillräckligt säd för att sysselsätta 6 à 8 bindare. QLm. 3: 63 (1833).
16) (†) förlägga (ngt till en plats); äv. refl.: slå sig ned. Uti alla Städer i Rijket der som (handels-)Compagniets Kiöphandel warder nederlagdt der skole (osv.). Stiernman Com. 1: 669 (1615). (Studerande) hwilke sigh hafwa här i landet här och ther nedherlagt. ConsAcAboP 1: 7 (1640).
D.
17) (†) få l. komma (ngt upphöjt o. d.) att lägga sig l. sjunka samman; jfr NED, adv. 6, LÄGGA, v. II 1 b γ α'.
a) med avs. på svullnad o. d. OMartini Läk. 48 (c. 1600). (Salvan) warder brukat .. att nederläggia Swulnader. Rålamb 13: 192 (1690). Serenius EngÅkerm. 196 (1727).
E. i vissa mera fristående bildl. anv.
18) [jfr 5] (†) göra sig förtjänt av l. förvärva l. vinna (beröm, meriter); jfr LÄGGA, v. I 9 c. (Våra sånggudinnor) skole aldrigh återwenda E. Hög Grefl. N(åde)s .. heroiske bedriffter, rättrådige Actioner och hoos oss nederlagde höga meriter, .. tilbörligen at decantera (dvs. besjunga). BraheBrevväxl. II. 1: 175 (1660); jfr 19. Nedlægga beröm genom något. Murberg FörslSAOB (1793).
19) [jfr 10] (†) utföra l. åstadkomma (ngt); jfr LÄGGA, v. I 9 c. Den åwerkan der i Armundeboda nederläggiess. HH 29: 527 (1645). Dher han haar nederlagdt någon wälgiärningh. Grubb 850 (1665).
20) [jfr 14 c] (†) gendriva, vederlägga. Ther som swaranden haffuer skäligh witne och bewijs för sigh, medh huilka han nedherleggia kan beclagarens claghemål, tå är (osv.). OPetri 4: 308 (c. 1540). Borg Luther 1: 164 (1753). Presten och befallningsmannen, som voro flitiga gäster hos Kristian, togo hans ifriga försvar och nederlade smädelserna. Strindberg SvÖ 1: 166 (1882); jfr 23.
21) (†) i pass., om släkt l. släktgren: upphöra, dö ut; jfr 13 b. Een slecht är j dagh nedherlagd j Israel. Dom. 21: 3 (Bib. 1541). Svart Ähr. 47 (1560).
22) betecknande att man inställer viss värksamhet l. försätter ngt i ovärksamhet l. ur bruk l. ur funktion o. d. (med särskild tanke på att handlingen avser ens egen värksamhet l. ngt som man själv brukar l. råder över o. d.; jfr 23); jfr 2, ävensom NED, adv. 10.
a) med avs. på industriell anläggning l. industriellt l. kommersiellt o. d. företag, byggnad l. anläggning inrättad för viss värksamhet, jordbruk o. d.: sätta (ngt) ur bruk resp. upphöra med l. inställa driften l. värksamheten vid (ngt). Nedlägga en fabrik, ett företag, en tidning, ett jordbruk, en gruva. Sammelwnde ropas och om Gripzholms closter ath hans nade thet niderlagde. G1R 4: 209 (1527). At Gästgifwerehus, hwilke .. udi thesse förlidne åhr hafwe warit nederlagde, måtte allestädz .. wid allmänne wägerne sätties och förordnes igen. Schmedeman Just. 80 (1584). Efter upptäckten af Perus Grufvor, blefvo de fleste af Europas Silfver-grufvor nerlagda. LBÄ 23—24: 140 (1799). I Lyon äro en stor del sidenfabriker nedlagda. SvAlm. 1885, s. 39. Den hittills begagnade farleden öfver Staffangrunden kommer att nedläggas. SD 1900, nr 140, s. 7. (Vid 1925 års försvarsreduktion) nedlades ett stort antal fasta sjöfrontsbatterier i Vaxholms fästning. SvFl. 1941, s. 85. — särsk.
α) (†) med avs. på åker, odling o. d.: upphöra att bruka l. odla; särsk. i uttr. nedlägga ngt till ödesmål. VDAkt. 1685, nr 105. Skulle .. (planterad) jord sedermera blifva nerlagd, eller til annat behof nyttiad, bör (osv.). PH 5: 3330 (1752).
β) (†) (tillfälligt) försumma att hålla (ngt) i gång. Ther färja eller flota eljest är, böte then, som hålla bör, tijo daler för hvar veko, han then nederlägger. BB 25: 14 (Lag 1734).
b) med avs. på teaterpjäs, musikvärk o. d.: inställa framförandet l. uppförandet av (ngt), sluta att spela (ngt). Operetten nedlades efter endast fem föreställningar. Norlind AMusH 629 (1921). Wall Männ. 95 (1926).
c) med avs. på viss värksamhet l. rörelse l. driften vid en industriell anläggning o. d.: inställa, upphöra med, sluta; förr äv. allmännare: försumma, uraktlåta. Nedlägga arbetet, ofta liktydigt med: gå i strejk. Nedlägga driften l. rörelsen vid ett företag. Han nedlade sin värksamhet som advokat. At fogten actar vppa ath bergxmennena icke nedherleggia theris arbete j gruffuona. G1R 7: 393 (1531). Jag wil .. altijd sökia ett godt framsteeg (i studier), och dhem ingalunda försumma och nederläggia. Kyrkol. 22: 2 (1686). Änke-Drottningen, och de fem Förmyndare af Rådet, nedlade sin Förvaltning. Schönberg Bref 3: 306 (1778). Doktor Klein har .. nedlagt sin praktik. Carlén Klein 270 (1838). Ströms glasbruk vid Umeå, vilket måste nedlägga driften redan efter några år. Seitz ÄSvGlas 168 (1936).
d) med avs. på en viss procedur (särsk. rättegång o. d.) l. behandling av ett ärende l. ett ärende som är föremål för viss behandling: (för alltid) avbryta l. icke fullfölja (en procedur osv.) resp. (för alltid) avbryta behandlingen av (ett ärende o. d.); förr äv.: icke upptaga till vederbörlig behandling, lämna (ngt) opåtalt, försumma. Nedlägga en rättegång, en process, ett mål. (Målet) bleff nidirlagth, effthirdi der war ingien skade skiedh them emellom. SkrGbgJub. 6: 229 (1590). (K. M:t har) åtwarnat Hof-Rätterna, at de wid inkommande wälgrundade klagomål öfwer en eller annan Häradshöfdings förgripelser i desz ämbete, intet bruka någon otidig flathet, fast mindre saken nederlägga. HC11H 15: 141 (1697). Intet ärende må nedläggas utan Ståndets uttryckliga beslut. RO 1810, § 56. Ansökning, att konkursen nedläggas må. SFS 1862, nr 51, s. 32. Vore det ej skäl att nedlägga denna .. rättegång, som ruinerar er? Topelius Fält. 4: 298 (1864). Åtalets nedläggande. Sthm 1: 281 (1897). Nedlägger .. käranden sin talan, är svaranden (osv.). Trygger Komm11KapRättegB 68 (1900). — särsk. (†) i allmännare anv., med avs. på uppdrag, förslag o. d.: icke fullfölja värkställandet resp. behandlingen av (ngt). Hadhe han warit widh godh macht, / Wårt wärff han ey hadhe nidhlacht. Messenius Sign. 32 (1612). SFS 1890, nr 66, s. 5. Konungen beslöt att nedlägga det nya tiondesättningsförslaget. Odhner G3 2: 21 (1896).
e) med avs. på ämbete, syssla, värdighet o. d.: frånträda, avsäga sig; ta avsked från (ngt); jfr 2. Nedlägga en befattning, ett ämbete. Lagerbring HistLit. 213 (1748). Hertig Carl har nederlagt och afsagt sig Cancellariatet för Upsala Academie. Calonius Bref 236 (1796). (Franzén) nedlade den 2 juni 1834 sin befattning som sekreterare i Svenska Akademien. 3SAH 2: 618 (1887). Annerstedt UUH II. 2: 45 (1909). — särsk. (†): försumma de arbetsuppgifter som äro förbundna med (ett ämbete). Hwar ock någor Biscop .. nederlegger och falla later sitt retta Biscops embete, .. så skal (osv.). LPetri KO 78 a (1571).
f) med avs. på rätt(ighet), anspråk o. d.: avstå från att hävda resp. att begagna sig av (ngt). Nedlägga sin röst, sina anspråk. Karl (IX) var i det längsta envis och ville ej nedlägga sina anspråk. Fryxell Ber. 5: 98 (1831). Nordström Samh. 2: 488 (1840).
g) (†) med avs. på sed, bruk, föremål i visst bruk, ngt av samhället l. myndigheterna fastställt, förordning o. d.: avskaffa, lägga bort; försumma (i allm. l. i ett visst fall); i ett visst fall uraktlåta att följa l. fullgöra l. ta hänsyn till l. bry sig om (ngt). Then tiidt klyppingen nederlagdh warth. G1R 1: 204 (1524). Han haffuer aldelis plat oc ganszke niderlagt gudz tienst oc then helgie kirkes ceremonier. Därs. 7: 516 (1530). (En rådman skall ta) vara på stadens saköre, att den icke bliver nederlagd. Ambrosiani SvSkråämb. 66 (i handl. fr. 1622). Thet gamble Målet är nederlagt, och kommet i förgätenheet. Stiernhielm Fateb. Föret. 4 b (1643). Alla nyttiga statuter, stadgar och ordningar, som .. genom tidernes Lopp och förändringar äro antingen aldeles nederlagde, eller något komne ur sin rätta gång. HC11H 14: 101 (1664). (Stiernhielm) upptog nedlagda ord, gjorde nya. 1SAH 4: 211 (1791, 1809).
23) (†) allmännare (jfr 22): bringa (ngt) att upphöra, göra slut på (ngt); äv. övergående i bet.: stilla. Wij haffue förstått, ath thet vbestond och buller, som i Småland war företagitt, är nu stiltt och nidherlacht. G1R 14: 172 (1542). En starck Säng- och Kammar-Hete .. forcerar Ebullition (dvs. bubblande) vti Blodet, hvilken intet är lätt at nederläggia, vtan continuerar. Aken Reseap. 230 (1746). — särsk.
a) med avs. på strid, träta, oenighet, ovänskap o. d.: bilägga, göra slut på. OPetri Kr. 317 (c. 1540). Opå thet att all tvedrächt och oenigheett motte varde them emellen nederlagdh. G1R 27: 283 (1557). Hermeas .. nedlade med svårighet trätan. Emanuelsson Polyb. 2: 223 (1834). Fiendskapen var nerlagd. Strindberg TjqvS 1: 109 (1886).
b) med avs. på ondska, övergående i bet.: fördriva. Sådana hiertans ondsko, kan ingen nederleggia eller fördriffua. LPetri 2Post. 178 a (1555).
24) (numera knappast br.) i uttr. nedlägga en åker o. d. till gräs(vall), utlägga en åker osv. till gräsvall; jfr 22 a α. QLm. 3: 51 (1833). Juhlin-Dannfelt 217 (1886).
Spoiler title
Spoiler content