publicerad: 1947
NED, adv. ssgr (forts.):
(12, 13) NED- (resp. NEDER- l. NER-; jfr anm. sp. 262) -SVINA. (vard.) med avs. på öppen plats l. bostad o. d.: kraftigt skräpa l. smutsa ned, ”grisa ner”; i sht i p. pf. Kræmer Span. 171 (1860). —
(3 a) -SVÄLJA, -ning. [y. fsv. nidher svälghia (PMånsson 472)] svälja. L. Paulinus Gothus ThesCat. 323 (1631). Svartz MatsmältnSj. 17 (1932). särsk. mer l. mindre bildl.
a) med avs. på stavelse l. ord o. d., för att beteckna att stavelsen osv. lämnas outtalad l. uttalas ohörbart. Mankell Lb. 94 (1835).
b) med avs. på yttrande, gråt, tårar, suckar, snyftningar, förtret, förargelse o. d., för att beteckna att man undertrycker ngt resp. hindrar ngt att komma fram l. icke låter ngt komma till uttryck l. märkas. Det ohöfliga tillägget .. kom mig så hastigt på tungan, att jag med möda hann åter nedsvälja det. Atterbom Minn. 29 (i senare bearbetat brev fr. 1817). ”Nej,” ropade hon och nedsväljde sina tårar, ”nu är ej tid att gråta!” Zeipel Set. 1—2: 280 (1847). Gustaf .. / Glömde sin harm att hans gåfva försmåtts, nedsväljde förtreten. Wirsén Vint. 245 (1890). Lundberg-Nyblom NorrstrArno 336 (1932).
c) (numera bl. tillf.) = ned-skölja II 2 b. (Muraren) nedsväljde all fruktan och ängslan (över den funna skatten) i en god tår acquavite. Nicander Hesp. 109 (1835). (Det främmande sändebudet) Skall i ett ärligt rus .. / Nedsvälja fredsvillkoren. Atterbom LÖ 1: 2 (1854).
d) (†) i uttr. som beteckna att ngn accepterar l. tillägnar sig l. fattar ngt. Then wälsmakande fördelen, som them faller så mächta wäl på läpparna och the nu hafwa vthi hughen nidhsuulghit. Bureus Påw. C 4 a (1604). Fast en Præceptor om fyratjo år förstår det; så följer likväl ej, at en liten yrhätta om njo år kan genast nedsvälja det med smör och bröd. Weise 1: 109 (1769). —
(1, 2, 3) -SVÄMMA, -svämning. (i fackspr.) komma (ngt) att i form av slam o. d. följa med rinnande vatten ned (till en plats); dels i akt., med saksubj. betecknande vattendrag o. d., dels (vanl.) i pass., övergående i intr. bet.: i form av slam följa med rinnande vatten ned. UB 4: 297 (1873). Nedsvämmad lera. AntT XIX. 1: 66 (1911). Globen 1934, s. 62. —
(13) -SVÄRTA, -ning.
1) göra svart, svärta; söla l. fläcka ned med ngt svart; äv. i mer l. mindre tydligt utförd bild. Lind 1: 363 (1749). (Ockraren skyndar sig att) Sin hufvudbok nedsvärta, / I starka ziphrors tal. Bellman Gell. 41 (1793).
2) bildl.: tillvita (ngn l. ngt) fel, brister, vanhedrande l. ”fula” egenskaper o. d. resp. (ngn) ”fula”, vanhedrande handlingar o. d., fläcka, förklena, förringa. Runius (SVS) 2: 259 (c. 1700). (Strindberg) begagnade .. (skandalpressens) metod för att nedsvärta motståndare. 3SAH 50: 193 (1940). —
(1) -SVÄVA. i svävande flykt o. d. förflytta sig l. komma ned. Murberg FörslSAOB (1793). Stagnelius (SVS) 2: 193 (c. 1815). —
(5) -SY, -ning. sömn. gm sömnad fästa (kant, fåll, tråd o. d.) så att den icke står upp l. hänger lös o. d.; ofta närmande sig bet.: fästa. NJournD 1861, s. 60. Innan nedsyningen af fällsömmarna verkställes, sys fållarna omkring förklädet. Lundin KvSlöjd 53 (1897). Sömnadsb. 130 (1915). —
(3) -SYLTA, -ning. (numera mindre br.) insylta (se d. o. 2); förr äv. i fråga om andra konserveringsmetoder än inkokning med socker, t. ex. nedsaltning (se insylta 1). Murberg FörslSAOB (1793). Lindfors (1824). särsk.
c) (vard.) nedsättande, bildl., i uttr. vara nedsyltad o. d., vara ”insyltad” (i ngt l. med ngn), ha det trassligt o. d. Herr byggmästaren vet nog, hur nersyltad han är, skuld öfver öronen! Jolin Smädeskr. 48 (1863). Klint (1906). —
-SYNA, -ing. (†)
1) till 5 b: vid syneförrättning döma (ngt) till nedrivning, utdöma. VDAkt. 1757, nr 417. SyneprotLångaryd 24/5 1894.
2) till 5 c: vid syneförrättning tilldela l. anvisa (ngn) hans jordlott. NoraskogArk. 5: 191 (1646). Därs. 4: 78 (1678). Ymer 1913, s. 310 (om ä. förh.). —
(3) -SÅ, v. (numera knappast br.) (ut)så; mylla ned; äv. bildl. Phrygius HimLif. 108 (1615; bildl.). Tjugufyra bushels hvete nedsåddes. EconA 1807, okt. s. 100. Sundén (1887). —
-SÅGA, -ning.
3) till 6: göra (ngt) lägre l. sänka (ngt till viss höjd) gm att såga bort en del av det. SvNat. 1934, s. 72.
4) till 8 b, 12 b: såga upp (timmer) till stycken av visst, mindre format l. på särskilt sätt avpassade stycken. TT 1887, s. 207. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 19. —
(1, 2, 3) -SÄNDA, -ning. [fsv. nidhersända]
1) tr.; äv. oeg., med saksubj.; ofta bildl. RARP 1: 125 (1630). Moln, som nedsände en ymnig regnskur öfver nejden. Rydberg Frib. 250 (1857).
Spoiler title
Spoiler content