SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NEDSÄNKA ne3d~säŋ2ka l. (i sht vard.) NERSÄNKA ne3r~, äv. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) NEDERSÄNKA ne3der~, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, L. Paulinus Gothus ThesCat. 308 (1631), Lind 1: 1640 (1749)), -NING.
Ordformer
(ned- (-dh-) 1555 osv. neder- (-dh-) 15281876. ner- (-ee-) 1673 osv. nid- (-ij-, -dh-) 16121686. nider (-dh-) 1528c. 1585. Se för övr. SÄNKA, v.)
Etymologi
[fsv. niþersänkia, nidhersänkilse; jfr d. nedsænke, nor. nedsenke, t. niedersenken; av NED, adv., o. SÄNKA, v.]
Anm. Beträffande ordets bruklighet i förh. till den fria förb. SÄNKA NED se anm. 2:o sp. 273.
A. i fråga om förflyttning av ngt konkret till ett lägre plan, i allm. gm ett värkligt sjunkande l. gm en rörelse som liknar ett sjunkande.
1) (numera bl. tillf.) flytta (ngt) till en plats längre ned; äv. ss. refl. o. (förr) i pass. med intr. bet. (i sht i p. pf.): förflytta sig ned, sänka sig; äv. med saksubj.; äv. mer l. mindre bildl.; jfr 6, ävensom NED, adv. 1. At .. arffsynden, är en sådana fördömeligh synd, som nedersäncker Menniskian til helwetes affgrund. L. Paulinus Gothus ThesCat. 124 (1631). Et lysande moln, som nedsänker sig. Bælter JesuH 5: 238 (1759). Som oftast nedsänktes tvärträdet (på korset) .. et stycke ned på långstocken. Därs. 6: 476 (1760). En liten engel, nedsänkt från det höga, / På gästbesök i skaldens hydda var. Böttiger 3: 173 (1833). Den ”passiva aviator” bör .. städse segla med relativ motvind, och hvarest sådan ej finnes, genom nedsänkande på konstlad väg förskaffa sig dylik. TT 1895, Allm. s. 190. — särsk. (†) refl., om solen: sänka sig, sjunka, gå ned. Om serla Afftonstund när Solen sigh nedhsänkte. Skogekär Bärgbo Wen. 24 (c. 1635).
2) sänka l. förflytta (ngt) ned (i ett rum, en vätska l. flytande massa o. d.); äv. refl.: förflytta sig l. sjunka ned (i ett rum osv.); äv. bildl.; jfr 4, 5, ävensom NED, adv. 3. Han höll en god stund handen nedsänkt i det heta vattnet. OPetri Sacr. 1 b (1528). Bullernæsius Lögn. 450 (1619; i bild). När the subtile Wätskor antingen aff gull- eller förbrändh Galle, sigh uthi Magens grundh nedhsencka. Lindh Huuszapot. 141 (1675). Det damascerade Arbete, som .. skall betas (med etsvatten), bör .. nedsänkas uti samma vatten några timmar, uti lindrig kammarvarma. Rinman JärnH 814 (1782). Fehrman OrientK 33 (1920). — särsk.
a) för att beteckna att likkista l. ngns döda kropp bringas ned i graven, sänka. Sedan kistan nedsänkts i graven, sjöngs en psalm. När vthi mörkan Grifft neersäncks hans döda Kropp. Lucidor (SVS) 332 (1673). Geijer I. 3: 295 (1851).
b) (†) pregnant: döda (ngn) gm dränkning l. förstöra (ett fartyg) gm sänkning; äv. med saksubj.; äv. refl., om person: dränka sig. OPetri 1Post. 15 a (1528). Tin gamble gäck, / Tu skulle nidhsänckias i säck. Messenius Sign. 28 (1612). Påbud, angående deras straff, som nedsänka Fartyg. PH 5: 3067 (1751; rubrik). Fryxell Ber. 2: 133 (1826).
c) bot. i p. pf., om blad på vattenväxt: som ligger sänkt under vattenytan. Möller PrincBot. 39 (1755). Uppl. 1: 109 (1901).
d) mer l. mindre bildl.; jfr 7 c. Itt allmenneligit löffte, thet man wel diupt skal nedhsenckia j hiertat. LPetri 4Post. 45 a (1555). Siwertz JoDr. 80 (1928). särsk. (†): nedlägga l. investera (pängar o. d. i ngt). Wingård Minn. 7: 39 (1847). Europa har nedsänkt icke mindre än 55 milliarder kronor i jernvägsanläggningar. SDS 1887, nr 420, s. 2.
3) komma (ngt) att övergå från vertikalt till horisontalt läge l. från upprätt till lutande l. hängande ställning o. d.; sänka; jfr NED, adv. 5.
a) med avs. på huvud, armar, vingar o. d. Eurén Kotzebue Cora 129 (1794). En Cherub med .. nedsänkt vinge. 2VittAH 11: 10 (1822). Armhäfning uppåt och nedsänkning utåt. IGymnInf. 1872, s. 25. Lagerlöf Holg. 2: 30 (1907).
b) (numera föga br.) med avs. på ögonen l. blicken: fälla, sänka; slå ned. Bellman SkrNS 1: 299 (1791). Wilhelmina stod med nedsänkta blickar. Palmblad Nov. 4: 100 (1851).
c) (†) i p. pf., om person: nedsjunken till marken, liggande på knä; äv., med konstruktionsväxling, i uttr. med nedsänkta knän, knäböjande. Med nedersänckte Knään. Wallquist EcclSaml. 1—4: 331 (1693). Se henne, förstörd, bäfvande och förtviflad, nedsänkt til altarfoten. Björn FörfFl. 34 (1791). Adlerbeth Ov. 232 (1818).
d) (†) med avs. på vapen, fana o. d.: fälla, sänka. Atterbom 2: 143 (1827). Fanorna buros (vid K. XI:s begravning) nedsänkta med hängande sorgeflor. Afzelius Sag. X. 2: 363 (1866).
B. allmännare, i fråga om förändring av ngts nivå o. dyl. o. i bildl. anv. (jfr 2 d).
4) bärgv. åstadkomma (gräva, borra o. d.) l. gå ned med (ett schakt, borrhål o. d. i marken); äv. abs.; jfr NED, adv. 3. Stiernman Com. 1: 414 (1593; abs.). Att .. nedsänka dyrbara försöksschakt. TT 1873, s. 268. Hedin Beskickn. 54 (1891).
5) sänka (ngt) så att det helt l. delvis befinner sig under markytan l. den omkringliggande ytans nivå; äv. (i sht förr) i pass. (i sht i p. pf.) med intr. bet.: sjunka under ngts nivå; särsk. i p. pf., om terrängformation: som ligger i l. bildar en fördjupning i ngt; som ligger på ett visst (så l. så stort) djup i förhållande till markytans nivå i övrigt; jfr 6, ävensom NED, adv. 3, 6. Rinman JärnH 180 (1782). Ofvan på hjessan är den (dvs. hjärnskålen på stora flädermusen) något nedsänkt. Nilsson Fauna 1: 31 (1847). Pass, hvilka ligga 300 à 400 m. nedsänkta i bergmassan. Torpson Eur. 2: 456 (1896). Nästan hela Gästrikland utom detta nordvästliga hörn var nedsänkt under havets yta. TurÅ 1932, s. 24. — särsk. (numera föga br.) i sht bef. sänka (batteri, löpgrav o. d.) under markytans nivå gm att gräva ned det (den) i marken. Törngren Artill. 1: 113 (1794). Sappörregl. 1880, s. 2. 2NF 9: 222 (1908).
6) allmännare: sänka (ngt) l. komma (ngt) att sjunka till en lägre nivå; äv. (i sht förr) i pass. med intr. bet.: sjunka; utan bestämd avgränsning (o. ofta svårt att skilja) från 1 o. 5. Thett westre Tornedt .. Schall icke allenest göres rundt .. vthenn och iämwäl golffwet bliffwe nedersencht, lijke medh the andre rum. HB 1: 189 (1572). (Problemställningen blir en annan) då man betänker att jordytan undergått upphäfningar och äfven nedsänkningar. JernkA 1828, Bih. 1: 4. Någon märkbar nedsänkning af golfbalkarne kunde vid (prov)-belastningen icke iakttagas. TT 1898, Byggn. s. 52.
7) i bildl. anv.; jfr NED, adv. 8.
a) (numera knappast br.) minska l. nedsätta l. sänka (ngts pris l. värde, anspråk, fordran). Möller MemUpsMöte 17 (1793). Telegramportots nedsänkning. AtlFinl. 29: 3 (1899). Klint (1906: anspråk). Östergren (1933).
b) (†) mus. sänka (ton). Hof Skrifs. 15 (1753). Kontra B (det är Kontra H nedsänkt en halfton). Mecklin BegTonk. 10 (1802). Mankell Lb. 132 (1835).
c) (numera föga br.) i uttr. nedsänka ngn (l. ngt) l. sig i ngt, för att beteckna att ngn (l. ngt) försättes resp. att ngn försätter sig l. sjunker ned i ett olyckligt l. eländigt l. moraliskt förkastligt tillstånd l. i ett tillstånd där man är helt behärskad l. upptagen l. ”uppslukad” av ngt, försänka ngn (l. ngt) resp. försjunka i ngt. PErici Musæus 1: 22 a (1582). Aldenstundh menniskian sigh vthi onskonne så diwpt nedhersänchte .. Therföre (osv.). Bullernæsius Lögn. 331 (1619). At nedsänka sig i andeliga betraktelser. Ullman Frök. 84 (1780). Enke-Kron-Prinsessan ligger nedsänkd i sorg och svårmodighet. GT 1788, nr 150, s. 1. En del säkre syndare ligga nedsänkte i så grofva laster, att (osv.). Schartau UtkPred. 24 (1823). Dannemark .. var sjelft nedsänkt i skuld. Fryxell Ber. 12: 3 (1843). Hon satt nedsänkt i tårar. Zeipel Set. 3—4: 205 (1847). Östergren (1933).
d) (numera föga br.) betecknande att ngn l. ngt flyttas resp. (ss. refl.) förflyttar sig ned till (ngt som befinner sig på) ett plan l. en nivå som i ett l. annat avseende är lägre o. d. Det är under denna grad, som smaken på ingen tid medgifver, att vitterheten .. någonsin nedsänker sig. Leopold 5: 50 (c. 1820). (Med lägre varupris) nedsänker sig ett bättre och beqvämligare lif ibland folkklasser, som fordom måste umbära dessa .. fördelar. Agardh BlSkr. 2: 110 (1837). All illusion, som nedsänker åskådaren till den vanliga verkligheten. Nyblæus Forskn. I. 2: 494 (1875). jfr (tillf.): Nu wil iag medlertjd mig ljtet nedersenkia / Och uppå thet som är osz något närmer (än fixstjärnorna) tänkia. Spegel GW 165 (1685). särsk. betecknande att ngn inlåter sig på att umgås l. ha att göra med ngn som tillhör en lägre samhällsklass l. i ett eller annat avseende står på en lägre nivå l. att göra ngt som är under hans värdighet l. anpassar sitt tal o. d. efter ngns lägre nivå; dels refl., dels (tillf.) med omsorg l. snille ss. obj. Wil Gudh förringa sig, och sig så nedersäncka, / At han ikläder sig en vsel krop och boor / På jorden? Spegel ÅPar. 5 (1711). Sielfve Påfvarne hafva nedsänkt sin faderliga omsorg til vetenskapernas utvidgande och tilväxt. Lagerbring 1Hist. 2: 828 (1773). (Drottning Kristina) nedsänkte sig att begära af .. (Adler Salvius) en underrättelse om den uppsyn .., hvarmed .. (Oxenstierna) emottagit detta straff-bref. Franzén Minnest. 1: 313 (1820). Lärarens första pligt är att nedsänka sig till sin Lärjunges fattningskrets. Svedbom SvSpr. Förord 3 (1824). Agardh ThSkr. 2: 15 (1856).
e) (numera föga br.) komma (ngn l. ngt) att sjunka ned l. förvandlas (till ngt lägre l. sämre o. d.); sätta ned; äv. refl.: sjunka ned (till ngt lägre osv.). Botin SvSpr. 155 (1777; refl.). Sit bedagade matronlika utseende .., är et uttryck af god ironisk ton; hvarföre nedsänka den så lågt i de följande orden ..? LBÄ 9—10: 100 (1798). Det sinnliga begäret, .. som förlamar, föruslar och nedsänker. Rogberg Pred. 1: 189 (1826). Om icke Akademien .. nedsänkes ifrån Akademi till Elementar-skola. Agardh BlSkr. 1: 300 (1836). I Sverige satte man .. (K. XIV J.) måhända till en början något för högt, men sedan nedsänkte man honom mycket för djupt. Reuterdahl Mem. 200 (1859).
f) (†) allmännare: försätta (ngn) i ett bekymmersamt l. svårt läge, försämra levnadsvillkoren för (ngn); göra (ngn, ngns sinne o. d.) betryckt; försämra (ngt). Mine fiendar nedhersenckia migh daghligha. Psalt. 56: 3 (Bib. 1541). Wel må sanningen en tijdh longt warda förtryckt och nedersenckt, men aldrigh fördrengt. LPetri ChrPina g 5 a (1572). At gee Förslagh och tänka / Hur' man, den Fattig är! må hastigt nedersänka. Achrelius Jos. C 4 b (1692). Igenom hufvudbry och besvär nedsänkes lätteligen det starkaste sinne. Schulzenheim ÅmVetA 1800, s. 4. Ett djupt nedsänkt climat. Ehrenheim PVetA 1823, s. 195.
8) ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.
a) (†) sluttning, avsats. Linné Vg. 85 (1747). Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 11 (1853).
b) fördjupning, sänka; nedsänkt parti. LBÄ 36—38: 85 (1800). Om man bakom vallen utgräfver en nedsänkning, i hvilken manskapet kan stå, så (osv.). Spak HbFältartill. 226 (1873). UpplFmT 37—39: 352 (1924).
Spoiler title