SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NIPPA nip3a2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. nippa; jfr d. nippe, nt. o. holl. nippen; besläktat med NAPPA, v. — Jfr NIPPRA, v.2]
(i vissa trakter, vard.)
1) bita små stycken av ngt, nafsa, picka. (Ärlorna) nippade i de sockerbitar, som Stina kastade till dem. Elkan Österl. 157 (1901).
2) ta ett litet tag i ngt, nypa. Damerna nippade i kjolarna, nego djupt. Bergman JoH 106 (1926).
3) (i Finl., föga br.) snatta, stjäla, ”knycka”. Hembygden(Hfors) 1912, s. 110.
Spoiler title
Spoiler content