SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1947  
NOT 4t, sbst.4, äv. NÅT 4t, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (WoH (1904) osv.) ((†) -er TT 1873, s. 127, UB 6: 290 (1874)).
Ordformer
(not (-oo-) 1655 (: not hofflar), 1697 osv. nåt 18431939)
Etymologi
[jfr d. not; av nt. not, nut, t. nut; samhörigt med fht. (h)nuo(a), fog, fals, nuoen, foga samman. Formen nåt beror på sammanblandning med NÅT, fog, l. på läsuttal]
(hantv., i sht snick., o. tekn.) ränna l. skåra (vari ngt infogas l. kan föras fram o. tillbaka), fals (se FALS, sbst.2 1 a); jfr FJÄDER II 3. Hoorn Jordg. 1: 137 (1697). (Vid spåntning) göres vid ena kanten (av brädan) en liten ränna eller Not med Nothyfveln, och på den andra en framstående spånt eller fjäder med Spånthyfveln. Stål Byggn. 1: 283 (1834). (Lådan till avvägningsinstrumentet) kan tillslutas igenom tvenne skjutlock, hvilka gå uti nåt. JernkA 1843, s. 361. (De nya eldfasta teglen) äro försedda med fjäder och nåt och infällas i hvarandra vid murningen. TT 1898, Byggn. s. 111. Werner Korsvirk. 3 (1924). — särsk. (†) allmännare, om ränna l. fördjupning i människokropp. En skorra eller noot, som är arsklöfwan. Hoorn Siphra 87 (1715).
Ssgr (hantv., i sht snick., o. tekn. Anm. Vissa ssgr, t. ex. -fräs, -hyvel, -maskin, kunna äv. hänföras till nota, v.2): NOT-, äv. NÅT-FRÄS, r. l. m. för notning. Eneberg Karmarsch 2: 387 (1861).
-HYVEL. för notning. BoupptSthm 26/1 1655. Rothstein Byggn. 330 (1857). HantvB I. 2: 114 (1934).
-JÄRN. äggjärn i en nothyvel l. i en notmaskin. HufvudkatalSonesson 1920, 1: XX. —
-KLOSS. vid en skiva fastskruvad träkloss som gm en i en not i skivans underlag införd tapp tillåter en viss rörelse hos skivan. —
-LÄPP. om övre delen av vardera kanten av en not. Bildmark Entrepr. 136 (1921).
-MASKIN. värktygsmaskin för notning. TT 1877, s. 6.
-STÅL. skärvärktyg av stål i notmaskin. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 46.
-SÅG. visst slags cirkelsåg för notning. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 222.
Avledn.: NOTA, v.2, äv. NÅTA, v., -ning. (not- 1778 (: innotade, p. pf. pl.), 1836 osv. nåt- 18891906) (hantv., i sht snick., o. tekn.) förse (ngt) med not. VGR 1836, Verif. s. 176. Tunt material notas och spåntas lika fördelaktigt som groft. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 47. jfr in-nota samt o-notad. särsk. (i sht förr) i uttr. notad bom, om ss. gymnastikredskap använd bom som är försedd med ränna (för att medgiva bättre fattning med händerna). LGBranting 1: 45 (c. 1860). SvGymnFBok. 25: 19 (1935). Ssgr, se under not, sbst.4
Spoiler title
Spoiler content